I Dagens Industri idag proklamerar Anders Borg och Annie Lööf att personaloptioner skall införas. Detta är mycket välkommet, vill jag säga med emfas. Så här motiveras ministrarna att personaloptioner skall införas:

Just förbättringar av den typen av incitamentsprogram som nu ska utredas är en viktig faktor för att underlätta för företag som växer snabbt och skapar nya jobb.

Det är alltså “en viktig faktor för att underlätta för företag som växer snabbt och skapar nya jobb”. Ändå kommer det att ta minst tre år innan det som är viktigt för företagen och jobben kan införas. Redan i maj förra året redovisade Annie Lööf att personaloptioner skulle införas, och en utredning skulle tillsättas för att föreslå lämpliga regler. Efter nio månaders arbete kommer så direktiven.

Utredningen skall vara klar den 15 oktober nästa år, den får alltså drygt 1,5 år på sig. Därefter kommer det formella lagstiftningsarbetet, med remissförfarande och riksdagsbehandling. Tre år från ord till handling, minst. Är det rimligt frågar jag de ansvariga ministrarna.

För min del är svaret att detta är en orimlig långsamhet, särskilt när något som är viktigt för att få växande företag och fler jobb. Du kan se andra illustrationer på långsamheten i ett tidigare blogginlägg “Den långsamma politikens Sverige”

För Dig som vill läsa själv så finns direktiven till utredningen här, och den inrymmer mer än just personaloptioner.