Domstolarna lever sitt eget liv: Ser enskildheten – glömmer helheten

Varför blir inte de åtalade fällda för gängmorden? Den frågan ställde radioprogrammet “I lagens namn” för två år sedan. Svaret var inte ens “Goddag Yxskaft”. Svaret existerade inte, ingen kommenterade, ingen politiker brydde sig, inga jurister sökte förklara varför det som var brottsligt för 20 år sedan är ett frikännande idag. (Länken går till radioprogrammet)

Här är ett mord i Märsta, som Tingsrätten fann vara helt solklart bevisat, med DNA-spår på patronhylsorna och mycket annat. Där helheten gav en övertygande bevisning.  Svea Hovrätt friade i början på september i år. Såg till de enskilda bevisen var för sig, men inte helheten.

Riksåklagaren överklagar Svea Hovrätts friande mord-dom i hovrätten till Högsta Domstolen. Det är samma mål som ovanstående beskriver. I överklagandet säger Riksåklagaren att man dels bör pröva bevisen enskilt, men sedan lägga samman bevisen. Något som domstolarna ofta inte gör. Det borde vara en självklarhet att just göra en sammanvägning och inte se varje bevis enskilt för sig.

Här är ett annat mordfall, där Göta Hovrätt friar och säker straffen, just för att brevisen inte sägs hålla. Motiveringen låter inte särskilt övertygande, och nog är det underligt att de åtalade frias därför att även tre andra personer gärna hade sett att de tänkta brottsoffren dödades. Dom meddelades i oktober i år. (Länken går till mordfallet)

Här är två fall som  visar när Hovrätten – både Svea och Göta – väljer att se till enskildheterna och bortse från helheten. Detta är i sig en stor fråga. Men, större är kanske att tingsrätterna kan ha tagit efter hovrätterna och i många fall friat byggd på enskildheter och där man bortsett från att försöka se en helhet. För att få en annan ordning till stånd – där helheten borde vara avgörande – skulle en kartläggning behöva ske. Detta borde rimligen ligga på Riksåklagaren att göra.

Det finns tre perspektiv på det faktum att beviskraven skärpts betydligt i gängrelaterade mål:

  • Brottsoffren får inte den upprättelse som de borde få, och har rätt till
  • Polisen tycker att det blir meningslöst – eller tröstlöst – att jaga brottslingar, utreda och föra i bevis vad som skett samt gripa gärningspersonerna – för att sedan se att arbetet är meningslöst när domstolen friar trots att samma bevis höll igår.
  • För samhället är det ett misslyckande att brottslingar nu lättare kan gå fria därför att de bevis som räckte igår inte accepteras idag. (Borde gårdagens brottslingar i stället få resning och frias?)

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Domstolarna lever sitt eget liv: Ser enskildheten – glömmer helheten

  1. Håller helt med om de tre perspektiv du nämner.
    Måste vara bittert för poliserna, när de inte får gehör efter ett, oftast, omfattande arbete.
    Lika bittert för brottsoffren.
    Dessutom blir troligen följden att bovarna avskräcks ännu mindre, när risken för fällande dom minskar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.