Fokus i svensk forskningsdebatt måste flyttas från resurser till resultat. Det har Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, uttryckt tidigare. Han är en intressant sändare av denna uppfattning, inte minst eftersom han för inte så länge sedan var forskningsminister. Nu får han stöd av en färsk studie som Swedish ICT, med Hans Hentzell i spetsen, genomfört. Studien konsultföretaget Grufman Reje gjort.

Studien finns redovisad i Ny Teknik, och länk finns här. Resultatet visar att en forskningskrona blivit 10. Swedish ICT har knoppat av 17 företag under perioden 2000 – 2005- År 2010 hade de tillsammans en omsättning på 1,25 miljarder kronor. Varje krona som forskningsinstituten satsat har växlats upp 10 gånger i omsättning räknat.

Det är institutens sätt att arbeta med fokus på spetskompetens, innovation och samverkan med industrin som lett till denna framgång. Företag som avknoppats från, eller samarbetat med Swedish ICT, har uppvisat en nyanställning som ligger 15 procent högre än andra IT-företag. En kontrollgrupp på nästan 2000 företag har visat detta.

I debattartikeln i Ny Teknik skriver debattörerna att regeringen måste ta intryck i den kommande Forsknings- och Innovationsproposition. Under förra året satsade staten inte mer än 472 miljoner på industriforskningsinstituten som ingår i RISE. Det motsvarar bara 3,5 procent av de forskningsanslag som gick direkt till universitetssektorn (13,5 miljarder). En stärkt institutssektor kommer att stärka företagen och medverka till att fler jobb skapas, säger man avslutande i artikeln.

Det måste tilläggas att en av välrdens främsta ekonomiska forskningsinsitut, Bruegel i Bryssel, i dagarna kommit med en analys som visar på hur viktig ICT-sektorn är för hela Europas ekonomiska tillväxt. Den digitala agendan för Europa är mer relevant nu än någonsin, påpekar Bruegel. Men hindren för produktiviten, tillsammans med ett dåligt utbyggt nätverk, måste åtgärdas. Mer står att läsa i rapporten. Läs den, och Du som har policyansvar i Sverige: Agera!