I går kunde man läsa i Dagens Nyheter om skolans framtid. Där utfrågas utbildningsministern Mats Persson och Socialdemokraternas talesperson i skolfrågor Åsa Westlund. “Så vill den nya regeringen – och oppositionen – förändra skolan.” Säkert betalvägg. Jag beskriver därför inlägget nedan.
Regeringen, genom utbildningsminister Mats Persson:
- Viktigaste skolfrågan: “Det viktigaste i skolan är att det är lugnt på lektionerna och att man känner sig trygg. Om vi inte får bukt med stöket spelar andra satsningar mindre roll.”
- Skillnaden gentemot de andra politikernas skolpolitik: “Sveriges framtid bygger bokstavligt talat på att fler klarar skolan. För det behövs fokus på kunskap, studiero och en schyst arbetsmiljö för lärarna.”
- Skolan som mötesplats – brister idag? “Det finns skolor där 98 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Det ställer naturligtvis stora krav på skolan som en plats att marineras i svenska språket.”
- Största bristen för lärarna? “Administration och onödig byråkrati tar allt för stor tid. Vi måste lita på att proffsen, det vill säga lärarna, vet vad de gör.”
- Hur kan skolans stress motverkas? “Lösningen är inte att sänka gränsen för underkänt, eller att ta bort den helt. På en generell nivå är det viktigt med en lugn och trygg skolmiljö, med lärare som känner att de har tid för undervisning istället för pappersarbete.”
Socialdemokraterna genom skolpolitiska talespersonen Åsa Westlund:
- Viktigaste skolfrågan: “Det viktigaste är att skolan har resurser. Det måste gå före skattesänkningar – och friskolornas intresse av att ta ut vinst.”
- Skillnaden gentemot de andra politikernas skolpolitik: “Det ska finnas pengar i kommunerna för att ha en hög kvalitet i skolan.”
- Skolan som mötesplats – brister idag? “Genom att ha ett sammanhållet skolval skulle det dels vara ett mer fritt skolval så att man får rätt information vid valtillfället, men också att man gör det mer rättvist när alla barn får chans att välja samtidigt.”
- Största bristen för lärarna? “För det första vill vi att det ska vara fler lärare och andra anställda i skolan så att man har fler kolleger.”
- Hur kan skolans stress motverkas? “Att man mäter hur bra en elev kan ämnet, och inte hur väl den klarade en kurs. Sen tror jag också att övergången till att ha kunskapsfokus i det man ska lära sig, i stället för att fokusera på att kunna analysera och reflektera i väldigt låga åldrar.”
Två reflektioner. Underligt att S inte inser behovet av studiero, det är den svenska skolans akilleshäl sedan långe. Det har OECD påpekat år efter år.
Den andra reflektionen är att S svängt när det gäller kunskaper i skolan. Tycker nu detta är viktigt. Inte en dag för tidigt.
Det är ganska svårt att se vad som är viktigast för regeringen respektive oppositionen. Här gör jag ett försök att koncentrera:
Regeringen
- Stöket bort – studiero
- Bättre arbetsmiljö för lärarna
- Svenska språket stärks
- Bort med onödig byråkrati
- Behåll betygen
Oppostionen
- Mer resurser till skolan – inga vinster
- Mer skolpengar i kommunerna
- Sammanhållet skolval
- Fler lärare
- Kunskapsfokus i undervisningen
Jo det är väl en del som låter perfekt men man måste börja med lärarna. Det är alltför många lärare som på senare tid “utbildats” till lärare, som precis kommit in med minsta möjliga poäng. Eftersom det har varit svårt att attrahera studenter till lärarutbildningen så har man sänkt kraven. Kravet på de som ska bli lärare måste vara högre för att kunna lära ut det som behövs inför framtiden.
Åter förbises det förbisedda området FÄRDIGHETER. Att kunna utföra saker. Vid datorer får vi sällan något konkret gjort. Varför i all sin dar tvinga praktiskt lagda att traggla sig igenom för dem tre (?) års meningslösa teoretiska studier, som hindrar dem från att ta itu med praktiskt arbete och egna INKOMSTER. De som sedan känner sig behöva mer teoretiska kunskaper har alla möjligheter efter några års arbetsliv – med större erfarenhet och motivation.
Ett statsfinansiellt problem är ju att många av oss inte bara pensioneras för tidigt utan framför allt börjar arbeta FÖR SENT. Att börja vid 16 och pensioneras vid 66 ger 50 pensionsgrundande inkomstår. Om man börjar vid 25 borde man pensioneras vid 75 – men får inte. Man får 40 pensionsgrundande år – och snarare lägre pension. Rena snurren!