Europas industriella utveckling i fokus igen

Nu har Europas kanske främsta forskningsinstitution, Bruegel, kommit med sin “dom”. “Manufacturing Europe´s future” heter studien. Den ger ett underlag till att bedöma hur tillståndet är för Europas industri jämfört med omvärlden. Vad man kan och bör man göra?

Först hänvisar studien till det som skett i EU på senare tid, där industripolitiken kommit till heders igen. Det var EU-kommissionen som i oktober förra året kom med en rapport “Industrial policy is back“. Den industriella produktionen då var omkring 16 procent av BNP, och den skulle fram till 2020 öka till 20 procent som andel av den europeiska ekonomin. (Nu har industrins andel under året gått ned ytterligare, till 15,1 procent).

En sådan här ambition är inte rimlig säger Bruegel, och hänvisar t ex till den nedgång i industriproduktionen som sker över hela världen. Som i sig visar industrin styrka. Färre anställda, ökad produktivitet och ökad volym till lägre kostnader är en generell trend. Därtill kommer att värdekedjorna blir att mer internationaliserade, vilket gör att Europa inte kan fungera ensamt, utan är just som en del i en global värld, även industrimässigt.

Men finns viktiga frågor att åtgärda i Europa om industrin här skall kunna utvecklas. Det är i första hand generella åtgärder som beövs. Bruegelrapporten anger fyra viktiga områden. För det första måste den mindre och medelstora industrin få tillgång till kapital. Detta är både ett kortsiktigt och medelfristigt problem. Bankerna behöver kompletteras, och riskkapital behövs i ökad utsträckning.

Den europeiska “single market” måste utvecklas bättre. Det finns fortfarande alldeles för stora hinder för en affärsmässig verksamhet i hela EU, med samma regelverk. Dessutom måste det blir lättare att driva företag, med enklare och färre regler.

Det tredje området Bruegel tar upp är utbildningssystemet. Det måste bli bättre, och utbildningen av tekniker av alla slag måste öka. Det kan bli en brist på 1 miljon IT-kunniga om 7 år, om prognosen för behovet slår in. Till sist nämns också energin som avgörande. Den måste bli billigare. Här kommer också den inre marknaden i fokus, alltså “the single market” som det heter på engelska.

Min reflektion är att både EU och Bruegel kan ha rätt. Det behöver göras en hel del insatser, enligt utredningen om KET, Key Enabling Technology, som EU gjort. Samtidigt som den fria marknaden och bättre spelregler för näringslivet är avgörande för en god utveckling.

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.