Det är symptomatiskt att den nya forskningspropositionen, Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige endast en enda gång nämner ordet “elit“, och då för att ta avstånd från just detta.
När Löfvens regering lade fram den förra forskningsproppen i december 2016 hade den föregåtts av ett uppdrag till OECD att analysera Sveriges läge och ge råd inför just denna proposition. “OECD Review of Innovation Policy Sweden 2016” heter OECD:s rapport, som var beställd av den socialdemokratiska regeringen, och kostat många miljoner att utarbeta. Den redovisades inte ens i 2016 års FoU-propp. Och inte ett ord varför man inte hade tagit OECD:s råd till sig och alltså avvisade dem.
I årets forskningspropp “Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige” nämns OECD:s rapport från 2016 inte heller. OECD citeras och refereras till ett antal gånger, men bara den väldigt övergripande OECD Outlook. Trots att OECD för fyra år sedan verkligen i detalj analyserade den svenska forsknings- och innovationspolitiken.
Därför vill jag i denna blogg ge en liten glimt av vad OECD säger om den svenska forskningspolitiken. Detta är lika relevant idag, men regeringen har inte brytt sig. Sorgligt.
- Förändra styrningen och ledarskapet i universiteten (som idag är så dåligt att universiteten undermineras) så att strategier kan utvecklas och genomföras.
- Se till att all ökning av fakultetsanslagen förstärker forskningens kvalitet på en högre nivå än idag.
- Fortsätt inte med de Strategiska Forskningsområdena, SFO, om inte universiteten reformeras med strategier som rektorerna får mandat att genomföra.
- Allokera mer finansiering till excellens, men se samtidigt till att de har en direkt koppling till samhällsutmaningarna
- Se till (stimulera) universiteten att skapa riktiga karriärvägar, men inför samtidigt möjlighet till avsked, omplacering och andra förändringar baserad både på individuella prestationer och förverkligandet av strategier.
- Universitetens forskning idag måste fokuseras i betydligt större utsträckning genom mer excellens i befintliga program
- Utvärdera nyttan av universitetens forskning och och stärk den genom extern finansiering och samarbete med institut och industrin.
- Väsentligt större belopp krävs till väsentligt färre mottagare.
- Se över statens finansieringsinstitutioner och reducera dessa samtidigt som de bör få ett nytt uppdrag
Här några bloggar från 2016 som illustrerar behovet av att reformera de svenska universiteten och forskningen. Och det är OECD:s råd till den svenska regeringen. På regeringens uppdrag och med ersättning därifrån, men som regeringen inte tagit någon hänsyn till:
- Den kraftigt ökade forskningsfinansieringen har misslyckats, säger OECD
- OECD rekommenderar stora reformer av våra universitet
- OECD får avsluta med universitetssystemet, som måste förstärkas
Forskningsproppen ökar nivån på bidragen med drygt 3 miljarder, ett nivålyft. Men detta blir ett nollsummespel, för samtidigt har ideella stiftelser och organisationer blivit av med utdelningar. Så har Wallenberg-stiftelserna förlorat cirka 1 miljard – pga utdelningsstopp – i forskningsanslag. Många andra forsknings-insatser från privata investerare berörs också av utdelningsstoppet.
Allt detta bidrar till att upprätthålla den Akademiska Lanthandeln som svensk forskning tenderar att bli.