Idag skriver näringsminister Annie Lööf en Brännpunktsartikel på SvD, “Blankettbördan skall halveras”. Näringsministern mottar under måndagen en utredning om regelförenkling, som skall leda till denna halvering av blankettbördan, enligt Lööf. Hon skriver i debattartikeln att uppgifter om företagen skall bara behöva lämnas en gång och till ett ställe. En självklarhet tycker man i dagens moderna IT-samhälle. Min uppmaning är: Gör det, gör det nu. Vänta inte i två år.
Hur stämmer Annie Lööfs ambitioner med detta?
För en vecka sedan exakt, måndagen den 25 februari, skrev SvD en ledare om ett kommande förslag till månadsrapportering i stället för årliga kontrolluppgifter. “Månadsrapportering är vettlöst krångel” skrev tidningen. Det är en statlig utredning under det missvissande namnet “Månadsuppgifter – snabbt och enkelt”, som för två år sedan föreslog att den årliga rapporteringen om löner etc skulle ske månadsvis i stället. Nu skall tydligen, senare denna månad, finansdepartementet lägga fram en proposition i ärendet.
Att gå från årlig till månadsrapportering är för företagaren en otrolig ökning av byråkratibördan. Inte en halvering, som Annie Lööf påstår. Var finns konsevkvensanalysen?
En annan reflektion: Hur kan näringsministern skriva en debattartikel i regelfrågan utan att ta upp det som förra veckan uppmärksammades? Inte med ett enda ord kommenterar Lööf idag den kritik, som inte bara SvD kommit med, om ökad byråkrati? Hon måste väl vara medveten om den utredning som föreslår måndsrapportering?
När Alliansregeringen tillträdde 2006 lovade den dåvarande näringsministern, Maud Olofsson, att regelbördan för företagen skulle reduceras med 25 procent. När mandatperioden var till ända, fyra år senare, år 2010, var regelförenklingarna endast 7 procent. Vad har hänt därefter? Och vad händer om månadsrapportering införs i stället för en årlig kontrolluppgiftredovisning?