Grekland slår Sverige, som hamnar allra sist bland 21 EU-länder

Det blev en chock för mig, när jag noterade att Sverige är sämst på att förbättra sin situation. Den studie som visar detta är gjord av The Lisbon Council, respekterad think tank, i Bryssel och Berenberg, en av Europas största privatbanker. Sedan 2011 gör dessa två organisationer tillsammans en uppföljning av den ekonomiska utvecklingen i 21 EU-länder. Utgångspunkten är att se hur de 21 EU-länderna utvecklas på ett antal viktiga ekonomiska områden efter finanskrisen. Rapporten finns här. (Kom 22 maj 2016)

Observera att denna studie inte mäter respektive lands totala nivå, utan förändringen. Utgångspunkten här är alltså finanskrisen 2008 och dess efterverkningar. Vad har därefter hänt, hur har länderna återhämtat sig, med början år 2011. De fyra områden som mäts är följande:

  • Externa adjustment
  • Fiscal Adjustment
  • Labour Cost Adjustment
  • Reform Drive

“EURO PLUS MONITOR kom nyligen med sin “Spring 2016 update”. Den uppdateringen som jag redovisar gäller t o m år 2015, helåret.

  1. Grekland (Total score för 2015 7,7)
  2. Ireland
  3. Spanien
  4. Cypern
  5. Portugal
  6. Lettland

21. Sverige (Total score 2015 1,2)

Detta är rapportens omdöme om Sverige på två ställen:

Unfortunately, success can breed complacency. While still in good fundamental health for the time being, Germany, Te Netherlands and Sweden are showing even more signs of complacency than before. Over time, they will need to stop their slippage and implement more serious pro-growth structural reforms again. Otherwise, they will lose their competitive edge over time.

……….

Sweden (No. 21) stays at the bottom of the Adjustment Progress Indicator with a further drop in its score largely because it has fallen behind even further on pro-growth structural reforms.

Den 18-sidiga rapporten är väl värd att läsa, med många tabeller och intressant information om alla berörda sakområdena som påverkar ländernas utveckling.

I klartext betyder detta att Sverige utvecklats sämst efter finanskrisen av 21 EU-länder. Det betyder dock inte att vi i absoluta tal är dåliga, men Sverige sladdar

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

3 svar på ”Grekland slår Sverige, som hamnar allra sist bland 21 EU-länder

  1. Detta är en rent pinsam studie som låtsas att länder som ha sämst funktionsförmåga är bäst för att de tvingad ändra mest. Ingen vet ens om förändringarna är bra. I klartext betyder det absolut ingenting

    • Det är också en syn på detta. Men det finns andra, bland annat OECD, som tar detta på allvar. Det finns många andra indikatorer som tyder på att Sverige inte riktigt hänger med. Bland annat citeringar av vetenskapliga källor. Men den gode Anders Lönnberg har förmodligen inte tagit del av rapporten, utan kritiserar den utan att ha tagit del. Sådant är vanligt, men inte så imponerande. skälet till att jag så frankt kan säga detta beror på att länkarna inte fungerade, vilka andra läsare noterat och informerat mig om. Det är nu länkbart. Så nu Anders kan du läsa och sedan återkomma med välgrundade synpunkter.

  2. Håkan, vi gjorde de stora förändringarna under första hälften av 90-talet varför vi inte drabbades lika hårt som andra 2008. Detta syns inte i mätningarna och metodiken inbjuder till en tolkning att ju fler förändringar som genomförs desto bättre. Inte om systemen kräver förändringar. Detta framgår också av texten som berömmer Skandinavien, Baltikum, Tyskland etc för att redan ha genomfört förändringar vilket leder till lägre aktivitet i förändringsarbetet då det är gjort. Vänder man upp och ner på listan får man i stort sett ett värde på hur länder fungerar i stort och en mätare av tillväxttakt vilket är slutmålet för hela operationen. Därför mitt inlägg: Du var chockad skrev du och jag tycker inte du riktigt tänkt igenom listans syfte. Och jo, jag har läst den innan du skrev om den

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.