Har inga lärdomar dragits av löntagarfonderna?

Det verkar inte som om regeringen förstått vilken effekt den sk Välfärdsutredningen kan få. Skulle den genomföras som Ilmar Reepalu föreslagit riskerar vi att få en reaktion från näringslivet motsvarande den som löntagarfonds-förslaget på sin tid frammanade. Vilket innebar att näringslivet under ett par decennier förlorade tilltron till socialdemokratin. De som var med på den tiden, som började med Rudolf Meidner 1975, kan berätta för dagens politiker.

I onsdagens Dagens Industri gav Peje Emilsson, som driver Kunskapsskolan, en drastisk bild av vad Reepalus förslag skulle innebära och hur många som drabbas. Men det stannar inte där, påpekar Emilsson, och jag tror han har rätt. För smittoeffekten på andra verksamheter kan inte uteslutas. Varför ska byggarna ha vinster när de bygger bort bostadsbristen? Och ska de kunna tjäna pengar på ett sjukhusbygge?

Ett skäl till at allmänheten tycks reagera på vinster i välfärden är att de tror att den är 400 procent högre än vad den verkligen är. Det visar en studie som Entreprenörskaps-forum gjorde förra året. Fler studier borde göras för att se hur människor reagerar på normala och relevanta vinstnivåer. Men också väg in valfriheten och etableringsrätten. Men ännu har jag inte sett någon studie som går på djupet och ger perspektiven.

Sedan tycker jag att Peje Emilsson visar tydligt vilken ansträngning man gjort för att utveckla sin skolverksamhet i artikeln i DI. De fem första åren gick med 103 miljoner i förlust. Idag har man vänt på detta, med 36 skolor och drygt 12.000 elever. Och vinsten på en omsättning av 1028 miljoner är drygt 40 miljoner. Och skulle Reepalus förslag appliceras på Kunskapsskolan hade man fått räkna 39 av vinstmiljonerna som övervinster och 2 miljoner hade man fått behålla. En vinstmarginal på 20 öre per 100-lapp.

Nu sägs att Socialdemokraterna vill ha vinstfrågan som ett draglok i valrörelsen, väl medveten om att förslaget inte går igenom. Därigenom också hålla Vänstern på gott humör. Men det är en lek med elden. För vad händer om de svenska företagarna reagerar som mot löntagarna? Inte blir det någon bra utveckling i Sverige då. Och därtill kommer att inte minst i välfärdssektorn behövs innovativa lösningar för att klara av vård- och utbildningstrycket. Och räknar Stefan Löfven med blocköverskridande lösningar är en sådan här konflikt inte alls särskilt välkommen.

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.