Det kommande Forsknings- och innovations-programmet i EU, Horizon 2020, ersätter tidigare Ramprogram,  och kommer att vara mycket viktigt för Sverige. Det behöver jag kanske inte säga här, åtminstone inte för Dig som följer min blogg. Därtill kommer att Vinnova gör en utmärkt insats för att följa upp och hjälpa till, så att alla intressenter i Sverige kan bli informerade och deltaga. Här länken till Vinnovas Horizon-plats.

För att underlätta det svenska EU-deltagandet har Vinnova fått 200 miljoner i öronmärkta pengar i årets FoI-proposition. Även regeringskansliet har på andra sätt fått upp ögonen för EU-programmen. Därför har en högnivågrupp inrättats, berättade statssekreterare Peter Honeth på Vinnovas Horizon-dag igår. Där ingår statssekreterare från Närings- och utbildningsdepartementen plus från en del andra departement. Vidare är generaldirektörerna för berörda myndigheter med i gruppen.

En ambition i arbetet, berättade Honeth, är att ha en nationell koordination och agera proaktivt gentemot EU när det gäller Horizon 2020 och andra forskning och innovationsprogram. Vidare skall universitet och högskolor stimuleras samverka bättre, både med varandra och med omvärlden. Vinnova har fått i uppdrag att följa upp och aktivt medverka att svenskt delgande blir framgångsrikt i de Partnerskapsprogram som EU utvecklar.

Allt detta är utmärkt. Det visar att både regeringen och Vinnova tar EU:s program på allvar.

Den debatt som igår fördes på Vinnovas Horizon-dag hade dock några betänkligheter. Entusiasmen över Horizons storlek, föreslagna 80 miljarder euro under 7 år, gick så långt att man trodde att det var världens största forskningsprogram. Det är det inte. Bara NIH, Life Science, i USA har årligen dubbelt upp, eller 30 miljarder dollar årligen. Tilläggas kan att första utgångspunkten för alla insatser borde vara vad man vill uppnå. Sedan vilka resurser, personella och ekonomiska, som krävs för att nå målet.