Vinnovas årskonferens bekräftade det alla insiktsfulla redan visste; återindustrialiseringen är fullt möjlig. Vad är viktigast, frågade moderatorn Mia Odabas inledningsvis. Svaret: Ledarskap och organisation följt av kunskap, enligt de 500 samlade på konferensen. Församlingen var representativ för näringslivet, forskar- och innovations-samhället. Det lovar gott inför framtiden. Saknades gjorde hållbar utveckling, som bara fick några få röster. Inte konstigt dock, för bara genom gott ledarskap kan grön utveckling främjas, och deltagarna hade bara ett alternativ att välja – vad är viktigast?

Vad skall då göras? Här gavs svaret från fyra insiktsfulla håll. Först ut var Professor David M Hart, från George Mason University. Det amerikanska programmet heter “Advanced Manufacturing Partnership 2.0“. Industriellt ledarskap och samarbete har detta fokus på. Vidare Regional Parnership och Sectorail Roadmapping”. Föredragshållarens utmärkta OH-bilder, som ger mycket mer än denna korta redovisning, finns snart på Vinnovas hemsida. Hela konferensen på videolänk snart

SKF:s Alan Begg gav en intressant bild av hur företaget utvecklat ett totalkoncept, det är inte bara kullager. Det är system och lösning samt service. Under det stolta mottot “Equip the world with SKF knowledge”. Sedan följde Doris Schröder från EU, som gav det europeiska perspektivet på återindustrialiseringen. Och vad som kommer att göras. Här finns också intressanta OH-bilder på Vinnovas hemsida inom kort.

Sedan var det dags för den tyska bilden. Den gavs föredömligt av professor Detlef Zühlke, DFKI, SmartFactory system. Arbetet pågår under beteckningen “Industry 4.0”. Nu bör tilläggas att Tyskland inte har gjort sig av med sin industriella kapacitet, vilket är en viktig orsak till att det gått så bra för landet. Något att tänka på.

Sedan gav miljöminister Lena Ek en positiv bild av vad svenska företag kan göra på miljöområdet. Andra berättade om framtidens fabrik, stärkt samband mellan forskning och produktion och den gradvisa materialutvecklingen. Sedan kom fokus på ledarskap och kunskapsintensiv industri som är de globala framgångsfaktorerna.

Stämningen idag är utan tvekan annorlunda än tidigare. Nu behöver inte produktionen flytta ut, utan snarare hem. Det beror på två ting. Lönekostnaderna har ökat i utvecklingsländerna. Men viktigast är att vi nu förstår fördelen av att integrera allt från forskning till produktion och sedermera service. Dessutom har produktiviteten förstärkt konkurrenskraften hemmavid.