Så här jag tänkt i flera dagar nu: Avsluta med något positivt, med en blogg som tar upp något som Sverige är bra på. Men det är inte lätt, även om Sverige är det bästa landet att leva i, så kommer nya gängskjutningar, vi hänger inte med i 5G-utvecklingen, framtidens folkhem ska byggas utan näringsliv, kommunerna måste höja skatterna – får inte digitalisera, elförsörjningen fungerar inte etc. Så här kunde jag fortsätta i oändlighet.
Och skälet är att Sverige har begåvats med ett politiskt system som inte fungerar. Vi väntar för länge, utredningar och genomförande tar sedan för lång tid, och blir ofullständiga. Se på vapenlagen, som är från 1996 och som nu måste skärpas. För vilken gång i ordningen säger de ansvariga politikerna detta? Och gör lite grann till, med lång eftersläpning.
I går kom ett utredningen “En strängare syn på vapenbrott” Den har arbetat i mer än två år. Nu ska man skärpa lite grann och lägga in handgranater och sprängmedel som lite brottsligare än tidigare. Och den stora nyheten är att Tullen nu ska få leta efter vapen, det har man inte fått tidigare. I(Man tar sig för pannan). Nu ska utredningen remissbehandlas. Och det skedde direkt i går, vilket är otroligt. Normalt ligger departementen på utredningarna några månader först innan remissförfarandet inleds.
Ett 50-tal remissinstanser ska yttra sig. De får hela fyra månader på sig, svar den 31 oktober. Ingen brådska här inte. Först är det semester. Sedan remisserna, därefter ska regeringen skriva en proposition och Lagrådet ska därefter höras, sedan är det regeringen igen. Därefter blir det riksdagen som, fattar beslut och de nya lagbestämmelserna blir verklighet om ett år tidigast. (Detta är den berömda svenska Långbänken) 20 år för sent, de kriminella ligornas skjutande började i slutet på 1990-talet. Då med det stora MC-kriget, då 11 människor miste livet. Sedan tog dagens kriminella gäng över. Och politikerna väntade på bättre tider.
Men fortfarande får inte tullen stoppa stöldgods som förs ut ur landet. Detta skrev ett dussin svenska näringslivsföreträdare om på SvD Debatt för någon tid sedan. Regeringen vill för närvarande inte göra något. Finansministern sa på en fråga i Riksdagen att hon vill avvakta att Tullverket gav sina synpunkter tillkänna, vilket ska ske den siste februari nästa år, 2020. Ska man sedan ge Tullverket rätt att stoppa stöldligorna krävs utredning, remissarbete, behandling i regeringen två gånger, med Lagrådet däremellan, sedan riksdagen. Allt detta tar flera år. Tala om en regering som inte fungerar.
Så har vi en annan för framtiden avgörande fråga, digitaliseringen av Sverige. Regeringen bad OECD om hjälp och det fick man för ett drygt år sedan. Det var ord, inga visor. En uppmaning från OECD till regeringen att ta digitaliseringen på allvar. Sedan var det en mängd förslag som lämnades över, konkreta sådana. Vad har hänt? Inte mycket, vill jag påstå. Men regeringen b borde göra en avstämning, redovisa vad man gjort.
Är det underligt att jag inte hittar de positiva frågorna att skriva om?
Möjligen kan man säga att det verkligt positiva i Sverige är den förbättringspotential som finns. Men, då måste man ta fatt i den. Potentialen kommer inte av sig själv, särskilt inte när Långbänken alltid står i fokus.