Rubriken ger den bild som jag tror de flesta hade igår, när Teknikföretagen höll seminarium om detta. Ofta är det svårt efter en halv dag ge en kristallklar bild kortfattat, men så inte här. Det beror inte på att förväntningarna var lågt ställda, utan vad som faktiskt framkom.
Först vill jag lyfta den ansvarige politikern, civilminister Ardalan Shekarabi, som visserligen kom mot slutet, men som är viktig i sammanhanget. Vid upphandling måste man se till nyttan, påpekade han. Den får gå förbi juridiken, lade han till med emfas. Men, han menade säkert inte att man skulle strunta i det juriidiska, men inte göra upphandlingen krånglig och alltför formaliserad.
Men, påpekade Shekarabi vidare, vi är inte så duktiga på innovationsupphandling i Sverige som vi tror. Som exempel nämnde han äldreomsorgen där andra länder är betydligt mer innovativa än vi. Ett skäl till att Sverige släpar efter är att regeringen inte har haft styrningen av de upphandlande myndigheterna. Men nu kommer en ny upphandlings-strategi. Den blir klar före sommaren, utlovade han. (Den är då minst fyra månader försenad).
Den nya generaldirektören för Upphandlingsmyndigheten, Inger Ek, verkade var klart problem-orienterad. “Vi har inte hittat vår inriktning än”, sa hon. I arbetet i fortsättningen ska näringslivet involveras mer. “Det gäller att inte köpa gamla lösningar”, sa hon vidare. Bara ljuv musik, villl jag säga.
På min fråga om Inger Ek vill höja nivån för upphandlingen i myndigheter och kommuner blev svaret kort och kärnfullt: Ja. Detta instämde sedan SKL:s ordförande Lena Micko i, och menade att upphandlingsfrågorna måsta upp på kommunstyrelse-nivån. Bra, säger jag.
En annan frågeställning på seminariet var hur mindre och medelstora företag ska kunna komma in, SME-företagen. Här ska också insatser göras, och de många “skall-kraven” borde reduceras. Ja så långt var allt bra, men det finns också svårigheter av annat slag. Vad ska man säga om “kollektivavtals-liknande” anställningsformer? Den frågan fick inget klart och tillfredsställande svar.
En annan svårighet för innovationsupphandlingen är den enorma krångel-juridik som gäller. De förändringar som Lagrådet just har underkänt är anmärkningsvärt. Det har jag tidigare uppmärksammat. Shekarabi hänvisade till EU-kraven, men det hjälper inte. Enkelheten kommer inte in i alla fall, tyvärr. Ett omtag behövs, och civilministern angav ett en ny utredning ska tillsättas. Men mer utredning, vad hjälper det?