Ska Sydafrika fortsätta mot den fulländade Gangsterstaten eller kan den nye ANC-ledaren Cyril Ramaphosa vända utvecklingen? Om detta går diskussionsvågorna höga här nere i Sydafrika, och det är förmätet av en främling att försöka sig på en analys, och ännu mer att söka en rimlig slutsats. Men ett försök är det värt ändå, tycker jag. Får luta mig mot analyser jag gjort av den japanska utvecklingen. Den återkommer jag till i en annan blogg.
Den sydafrikanska utvecklingen fick jag kontakt med 1984 genom Free Market Foundation, FMF, som bildades av Leon Louw och hans fru Frances Kendall. De skrev en mycket uppmärksammad bok South Africa: The Solution. FMF är en vit organisation som ville få bort apartheid. De fortsätter påverka och har ett gott anseende i Sydafrika.
Så här beskrivs Sydafrikas entreprenörskaps-klimat i den sk GEM-rapporten, Global Entrepreneurship Monitor:
Sydafrika har den senaste tiden genomgått politiska och ekonomiska bakslag. En förändring i fel riktning av regeringen har lett till att ranking instituten, som Standard and Poor, nedgraderat landet till skräpstatus. Samtidigt har den ekonomin stått stilla. Det ekonomiska regelverket måste förändras så att små och medelstora företag kan bildas och utvecklas.
När Nelson Mandela tillträdde år 1994 var förväntan stor och under många år gick utvecklingen rätt. Ekonomin växte årligen med 7 procent. Samtidigt har landets befolkning exploderat, från 25 miljoner 1975 till cirka 56 miljoner idag. .De svarta står för den stora befolkningsökningen. De vita har gått från 20 procent för 100 år. Idag är den gruppen 9 procent. Det har också blivit något av en omvänd racism, riktad mot den vita befolkningen.
Nu har det ledande partiet i Sydafrika, ANC, med liten marginal fått Cyril Ramaphosa som ny president efter Jacob Zuma, vilket är lovande, tror många. Själv delar jag den uppfattningen. Nelson Mandela ville ursprungligen ha Ramaphosa som sin vicepresident, men majoriteten i ANC ville annorlunda. Då blev Ramaphosa i stället framgångsrik företagsledare, nu mångmiljardär. Mitt intryck är att han är en pragmatisk politiker, som dessutom var den som förhandlade fram uppgörelsen om slopandet av apartheid 1994, och som har väntat på sin tid.
Min tro är att Sydafrika nu kan få en positiv utveckling, med bättre förutsättningar för entreprenörskap. Men, det kommer ta tid, men kan på sikt bli ett föredöme för alla de övriga 53 länderna i Afrika. Detta kommer jag återkomma till. Nu har jag samlat underlag och nya kontakter, för att kunna beskriva detta.
Har just läst “The President´s keepers”, skriven av Jacques Pauw, som nu ligger i topp som landets mest sålda bok här nere. Den är verkligen att rekommendera, också för sitt språk och intressanta bakgrundsbilder.