Kommunerna ska inte behöva tillstånd för kameraövervakning, men Långbänken ska vara kvar

I går kom 2023 års kamerabevakningsutredning. Den vill låta kommuner, regioner och myndigheter få rätt att utan tillstånd sätta upp kameror för övervakning.

Hade kameror funnits i gången i Skärsätra, så hade mördaren blivit fast direkt. Eller så hade han inte vågat använda pistolen, eftersom det fanns kameror.

Men i avvaktan på att få övervaka med kameror, som polisen anser behövs, så måste den fantastiska Långbänken hyllas, rejält.

Utredningen med analyser och förslag lades fram igår, den 16 april 2024. Utredningen föreslår:

  • Slopat tillstånd för kommunerna att kamera-övervaka
  • Fortsatt tillståndskrav för att sätta upp kameror i 14 månader, till och med den 30 juni 2025.
  • Under ytterligare 14 månader till ska varje kamera som kommunerna vill sätta upp prövas av Integritets-skyddsmyndigheten, IMY.
  • IMY:s 132 anställda får mycket att göra under de kommande 14 månaderna.
  • Långbänken får en fortsatt härlig tid, för inte nog med att IMY får 14 månader på sig att hitta annan sysselsättning för de anställda, men utredningen ska dessutom gå på remiss.
  • Den 500-sidiga utredningen ska remiss-behandlas hos 100-tals myndigheter och organisationer. Och 290 kommuner.

Så här beskriver utredningen det förslag man lägger fram:

Vi föreslår att tillståndskravet i kamerabevakningslagen ska slopas helt för alla aktörer som i dag omfattas av det. I vårt uppdrag ingår det att överväga om ett slopat tillståndskrav bör ersättas med en anmälningsplikt. En sådan anmälningsplikt är främst en fråga om att säkerställa att tillsynsmyndigheten har nödvändiga rättsliga verktyg för att kunna utföra en effektiv tillsyn när den inte längre ska göra förhandsbedömningar. I detta kapitel presenterar vi vår bedömning om att en sådan anmälningsplikt inte bör införas.”

Hade inte Långbänken varit grundlagsskyddad i Sverige skulle kravet på tillstånd för kommunerna upphävts senast den 1 juli 2024. Inte ett år senare.

Sedan tycker jag att alla ska läsa, eller i vart fall skumma igenom den 500-sidiga utredningen. Visserligen finns det en hel del tänkvärt där, men… Utredningen visar vilken otroliga byråkrati som Sverige blivit. Det är inte klokt!!

Tilläggas kan att det har genomförts flera utredningar om kameraövervakning tidigare. Frågan har ofta ingått i andra utredningar där kriminaliteten behandlats. Specifikt finns tre utredningar på 2000-talet om kameraövervakning. De är alla på drygt 200 sidor:

  • 2002 Allmän kameraövervakning
  • 2018 Kamerabevakningen i brottsbekämpningen
  • 2022 Allmän kameraövervakning

Och så har vi gårdagens utredning, som är på hela 500 sidor.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.