Många politiker lever fortfarande i föreställningen att innovationer kommer från grundforskning. Att det finns ett linjärt förhållande mellan forskning via teknologiutveckling till kommersiella produkter. Så är det inte. Merparten av innovationerna bygger på en existerande teknik, som smarta människor använder. Helt avgörande är här kreativiteten.
Det har kommit en ny bok av nobelpristagen i ekonomi, professor Edmund Phelps, “Mass Flourishing”, som beskriver detta. En intressant intervju med Phelps kan Du läsa i Financial Times Weekend, 14/6. Värd att läsa.
Vad gör människan kreativ? Jo, enligt Phelps, moderna attityder och förhållningssätt. Dit hör individualism, vitalitet, öppenhet och självkänsla. Det är dessa värden vi måste slå vakt om för att innovationer skall utvecklas.. Detta moderna tänkandet, inklusive friheten, gjorde 1800-talet till ett viktigt sekel för innovationer.
Ingen kan givetvis förneka att grundläggande och banbrytande forskning i det långa loppet skapar inunderlag eller en grund för innovativa produkter och tjänster. Men ofta vet inte vetenskapsmannen om möjligheterna innan entreprenören gör slag i saken. Här är det alltså en annan kreativiteten än den spetsforskningen står för som skapar det nya
Vi måste ha regelverk och beskattning som underlättar för innovatören och entreprenören. Sedan krävs det också risktagande – inte minst i form av riskvilligt kapital. Det är idag de små enheterna som står för de banbrytande innovationerna. Inte de stora företagen. De sistnämnda utvecklar det befintliga, eller vad vi kallar för inkremental innovation. Oerhört viktigt det också!
Edmund Phelps nya bok ge bränsle till vår utveckling i Sverige. Något för Anders Borg att läsa, om han inte redan gjort detta. Och för de som nu utreder hur entreprenörskap och innovationer skall kunna utvecklas. Dit hör först och främst Entreprenörskapskommitten, men och Incitamentsutredningen, patentutredningen med flera…