Några viktiga förhållanden i Rysslands storskaliga krig mot Ukraina inför framtiden: 

• BRICS-ländernas slutkommuniké säger: Omedelbar fred med respekt för territoriala gränser, enligt FN-stadgan
• Hela 67 procent av den ryska befolkningen vill ha fred, trots att inemot 80 procent säger sig stödja Putin
• Stora militära stödpaket till Ukraina är på gång
• Stort finansiella stöd, från G7-länderna och EU är beslutade
• Ukraina angriper dagligen militärstrategiska mål inne i Ryssland – nya fronten.
• Ryssland terrorbombar Ukraina dagligen
• Ryssland sätter in alla tänkbara resurser, utom kärnvapen som är uteslutna, för att nagga sig in i Ukraina

Vi tar dessa punkter i tur och ordning.

I BRICS-ländernas slut-kommuniké, som offentliggjordes i går, sägs i paragraf 36: “alla stater bör följa stadgans principer fullt ut och konsekvent.” Det är FN-stadgan som åsyftas. I sin analys nu på morgonen säger Institut for the Study of War, ISW, att “Ryssland ännu inte har säkrat det internationella stödet eller skapat den alternativa säkerhetsstruktur som Kreml önskar”. Av de 30 länder som deltar i BRICS-mötet i Kazan, som avslutas idag, är det ingen som direkt stödjer Rysslands berättelse om kriget i Ukraina. Inte ens Kina.

Inför toppmötet med BRICS-länderna och inbjudna hade Ryssland som mål att splittra det internationella samfundet, men istället förstärkte den globala majoritetens stöd för Ukrainas strävan efter en “omfattande, rättvis och hållbar fred” grundad i internationell rätt och respekt för territoriell integritet inom internationellt erkända gränser.

Rysslands förhoppning om att BRICS skulle ifrågasätta USA och den gällande världsordningen fick tji. Indien, Förenade Arabemiraten (UAE), Brasilien och Sydafrika motsatte sig omvandlingen av BRICS till en anti-amerikansk koalition.

Så till det bristande stödet för kriget i Ukraina, i Ryssland. I  en nyligen genomförd undersökning av Levada Center (som finns i Ryssland och accepteras av Kreml) vill 61 % att man ska sträva  efter fred i Ukraina genom ömsesidiga eftergifter. Detta trots att 78 procent stödjer Vladimir Putins presidentskap. Men, och det är också viktigt: Hela 83 % av de som stödjer Putin vill att regeringen ska prioritera inhemska sociala och ekonomiska frågor. Inte undra på när 30 – 40 miljoner ryssar idag saknar rinnande vatten och WC. Då vill man inte att nästan häften av statens budget går till kriget.

Sedan berörs givetvis de “vanliga ryssarna” av de bombningar som sker av militär-strategiska mål inne i Ryssland. Men, troligen i första hand genom att inte vilja arbeta på dessa anläggning, särskilt raffinaderierna, som alla söker efter 100-tals nya medarbetare. Men, bombningarna gör nog att ryssarna blir mer negativa mot Ukraina, och det understöds av statspropagandan.

Så till det militära stödet. USA deklarerade i måndags, då USA:s försvarsminister Lloyd Austin oväntat dök upp i Kiev, att man avsätter 800 miljoner dollar till drönarproduktion. Därtill kommer ett hjälppaketet på 400 miljoner USD, som nyligen tillkännagavs av Joe Biden. Till vapen och ammunition. Frankrike  levererar sina tre första Mirage 2000-5s fighter jets första kvartalet 2025, det framgick när Frankrikes försvarsminister besökte Kiev förra fredagen. Även annat militärt stöd diskuterades då.

Så till det stora civila stödet. EU beslutade nyligen om ett stöd till Ukraina på 50 miljarder euro. G7-länderna ett stöd till Ukraina på 30 miljarder USD. Sammantaget är det fråga om cirka 900 miljarder svenska kronor. Inte så dåligt.

Den nya fronten i kriget är inne i Ryssland. Dagligen attackerar Ukraina militära och strategiska mål. Ukrainska drönare attackerade det ryska företaget Biochem i Tambov-regionen och ett industriföretag i Voronezh-regionen i Ryssland och flygplatsen i Nizhny Novgorod i förrgår. Explosioner och bränder uppstod. Totalt i år har Ukraina attackerat mer än 250 militära objekt inne i Ryssland. Och mer och kraftigare följer, om man får tro den ukrainska ledningen. Minst fyra andra attacker skedde igår.

Den ryska terror-bombningen fortsätter, med ett antal dödade och fler skadade, varje dag. Det har dock inte haft avsedd effekt att skrämma ukrainarna till underkastelse.

Ryssarna gör allt man kan för att avancera i östra Ukraina. Små områden har tagits, men det rör sig inte om strategiska områden. Ännu. Men allt rör sig i Donetsk-området. Om Ryssland ökar sin ockupation från 17 till 18 procent av Ukraina så är det långt ifrån de 30 procent man hade i början. Rysslands hot om att använda kärnvapen är en bluff, för allt talar för att Kinas Xi Jinping sagt till Putin: Inte kärnvapen! Och efter BRICS-mötet, med avståndstagandet från Ryssland, är det ännu mer otänkbart.

Två andra nyheter också

 Rysslands stora smörproducenter stoppar produktionen och ställer in leveranserna till detaljhandelskedjor, för tillfället, samtidigt som de varnar för kommande prishöjningar. Sedan början av året har smörkostnaden ökat med minst 25 % ytterligare . Livsmedelspriserna totalt har ökat med närmare 50 procent i Ryssland. Vladimir Putins lögner om att den ekonomiska utvecklingen är god motsäges av verkligheten. Nu höjs styrräntan till kanske 22 procent och inflationen är troligen ännu högre.

 Indiens premiärminister Narendra Modi sa i Kazan att han ville att kriget i Ukraina skulle lösas fredligt och “snabbt”. Detta när han träffade Rysslands president Vladimir Putin vid det årliga BRICS-toppmötet på tisdagen.

Det är inte mycket av detta, som bloggen skriver om idag, som finns i svenska medier. Var finns journalistkompetensen?