Alla regeringar i Sverige har utlovat lättnader i regelverket för företagen. Men, sedan har man gjort tvärtom. Trots att alla vet att krångliga och många regler hindrar företagen och minskar både expansion och nya jobb. Varför kan inte politikerna åtgärda detta?

Kan det vara samma oförmåga att förstå hur företagen fungerar som när det gällde stödet till företagen i Pandemin? Säkert, säger jag. Och varför tar man inte råd av de som kan företagen? Kan det vara så att politikerna tycker det är roligt att leka med lagstiftning och regler?

Nu har Näringslivets Regelnämnd, som representerar landets näringsliv, kommit med en mycket intressant studie: “Företagsklimatet i Sverige Över ett decennium med upplevt regelkrångel”. Den redovisar utvecklingen från 2009 till 2020.

Det är en skrämmande läsning. Varje år, med ett undantag, så tycker landets företagare att reglerna blivit krångligare.  Året 2011 slopades revisionskravet för mindre företag med högst tre minjoner i omsättning. Det året var det fler företagare som tyckte att reglerna blev lättare än svårare.

Utvecklingen är dock väldigt olika under Alliansregeringen jämfört med den nuvarande socialdemokratiska regeringen. Under perioden 2009 till 2014, då Alliansen hade regeringsmakten ökade regelkrånglet med knappt 20 procent per år.

Under S-regeringens år 2015 – 2020 har regelkrånglet blivit i genomsnitt 9 gånger värre varje år, jämfört med tiden då Alliansen styrde. Detta enligt de berörda, landets företagare. Måttet är en jämförelse mellan de som anser att reglertvånget blivit hårdare respektive lättare under varje år, jämfört med det gångna året.

Under Alliansens år var det i genomsnitt 11 procent som tyckte att regelbördan blev lättare, mot 13 procent som tyckte att bördan blivit större. Under Stefan Löfvens regering upplever i genomsnitt 28 procent av landets företagare att regelbördan blivit tyngre, mot ynka 3 procent som tycker att den lättat. Varje år. Det är otvetydigt att de gångna fem åren varit väldigt mycket sämre för landets företagare än motsvarande period tidigare. När måttstocken är regelkrånglet.

Har regelbördan någon betydelse för företagens utveckling? Två tredjedelar svarar att de skulle kunna anställa fler och/eller öka försäljningen om regelbördan minskade. En tredjedel av landets företagare tror inte att regelbördan spelar någon roll.

Näringsminister Ibrahim Baylan i den nuvarande regeringen har inlett ett arbete för att förenkla.. Det uppgav han för ett år sedan. Han gav sig ut på en “förenklingsresa I december förra året hade Baylan träffat 75 företag under sina förenklingsresor. Då gav näringsministern Tillväxtverket i uppdrag att bearbeta de förslag som de 75 företagen kommit med. Den utredningen redovisades den 30 juni. En redovisning av bilagor och andra synpunkter på förenklingar finns här.

Nu i september kom en utredning om att förenkla för de allra minsta företagarna, men bara på skattesidan. “Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare”. Nu ska den utredningen, 301 sidor, ut på remiss, behandling i regeringskansliet, beslut i regeringen och Lagrådsremiss innan det blir proposition om några år. Sedan är det riksdagens uppgift att behandla och besluta, om det gäller lagstiftning. Vi får se vilken skillnad den kan göra för att minska regelbördan.

I april tillsattes en annan regelförenklings-utredning som ska vara klar i nästa vecka, den 30 september. “Enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag” (Kors i taket så snabbt). Vi får se vad den kommer fram till.