Regeringen kommer att tillsätta en utredning om hur det långsiktiga aktieägandet. Det framgick av Peter Normans uttalande ivd AMF:s seminarium i Almedalen på tisdagen. Det som återstår är en överenskommelse inom Alliansen, och det tar tyvärr ett antal veckor.
Vår svenska ägarstyrningsmodell är 160 år gammal, påstår Peter Norman. Det kan nog ifrågasättas, åtminstone om man betänker forna tiders valutaregleringar, som lade band på utländska uppköp. Men däremot stämmer utvecklingen idag mot mer protektionism, som Norman också påpekade. Vi skall dock inte följa i detta spår, bara lite, om jag får tolka vad regeringen tänker sig. Ett inslag blir säkert röstfria aktier, för trenden är klart för en ökad rösträttsdifferentiering. EU som tidigare var klart emot röststarka A-aktier har nu ändrat sig. Peter Norman inslag på 3 minuter hittar Du här.
Sophie Nachemson-Ekvall, som forskat om ägarstyrningsfrågor frågade varför private equity blivit så populärt idag, och varför just svenska storföretag är så intressanta för utländska köpare. En liten budpremie och de institutionella ägarna säljer. Hon noterade också att institutionerna idag utvecklas mer mot att bli kontrollägare, och här är AMF ett gott exempel. Det tydliga uppdraget från ägaren är viktigt för styrelsen, det påståendet instämde alla paneldeltagare i. AMF:s Peder Hasslev menade att de själva blivit ägare av “kött och blod”, nästan. Men vi kan inte glömma bort avkastingen, påpekade han. För där har vi AMF:s många placerares uppdrag. AMF:s ägarstyrningsrapport är en intressant läsning,
Däremot skall den långsiktiga utvecklingen i Sverige vägas in i bedömningen av ägaransvaret, och dess långsiktighet. Det menade Peter Norman, och AMF instämde. Staten skall dessutom gå före, med sina 50 bolag som har ett värde större än Investors och Industrivärldens samlade tillgångar. Det framhöll Norman mot slutet.