Det som ser ut som en självklarhet vid första påseendet kan i verkligheten skapa stora problem för de mindre företagen. Svenska Dagbladet uppmärksammar ett sådant område i dag på ledarsidan “De som tjänar på krångliga regler” är rubriken. Ledaren påpekar att ingen kan vara emot socialt ansvarstagande, och hänvisar till en debattartikel om offentlig upphandling som Dagens Industri publicerade i förra veckan. Civilminister Shekarabi och Skanskas VD Karlström skrev om socialt ansvar vid offentlig upphandling.
De stora företagen har inte alls så stora problem med krångliga regler och tvingande villkor som de mindre företagen. Därför så blir krav i upphandlingar från offentliga sektor en diskriminering av de små och medelstora. För några år sedan noterades rekord tror jag i “skall-krav” från en offentlig upphandlande statlig myndighet, hela 700. Vilket mindre företag klarar av att ens fylla i och beskriva sin förmåga och erfarenhet på 700 områden?
Tyvärr har regeringen i debattartiklar t.o.m. framställt krav på kollektivavtal vid upphandling från den offentliga sektorn som krav. Även de fackliga ledarna i LO, TCO och SACO har drivit denna uppfattning. Detta är olagligt, eftersom det inte är något lagtvång i vårt land, och inget annat land heller, att ha kollektivavtal. Detta är ytterligare ett inslag som skulle hindra de mindre företagen från att ens deltaga i offentliga upphandlingar. Än mindre ta hem offentliga upphandling från företag med få anställda, där bara en mindre andel av företagen är kollektivanslutna.
I stället för att öka krånglet och kraven vid upphandling borde innovationsupphandlingen komma i fokus och främjas. Den har Shekarabi talat om tidigare, och regeringen har beslutat inrätta en särskild myndighet för den offentliga upphandlingen, Det har jag skrivit om tidigare, och det är välkommet. Se tidigare blogginlägg.
Ägarprövningsutredningen är ett annat inslag i den regleringsiver som hindrar de mindre och medelstora företagen. I EU pågår ett stort arbete med att minska regelkrånglet, under ledning av förste vice ordföranden i EU-kommissionen Frans Timmermans. Men det visar sig, tyvärr, att inga regeringar tycks ställa upp på regelförenklingar, när det kommer till konkreta beslut. Däremot kritiserar politikerna Bryssel och hävdar att krånglet ligger där, vilket oftast inte stämmer.