Nu fokuseras allt på om invandringen på problemen, men vi kan faktiskt hitta föredömen i Tyskland. På olika sätt. Skriver detta blogginlägg för det har både fokus på kostnader och på ekonomisk tillväxt.
I Tyskland räknar regeringen med 800.000 – 1.5 miljoner flyktingar i år, och ungefär samma volym nästa år. Totalt för nästa år räknar tyska regeringen med en totalkostnad på 10 miljarder euro. Det blir, räknat på 1 milj flyktingar, 95.000 kronor per flykting och år. The Economist har i sitt senaste nummer en intressant artikel “German flexibility”
Här i Sverige räknar Migrationsverket så här: I jämförelse med deras juliprognos ökar kostnaderna för alla anslag som redovisas i den nya prognosen från 31 till 60,2 miljarder kronor under 2016, det vill säga en ökning med 29,2 miljarder kronor. Beräkningen bygger på huvudscenariot för 2016 med 135 000 asylsökande varav 24 000 ensamkommande barn.
Det betyder att de “svenska flyktingarna” kostar 444.000 per person. Det vill säga nästan 5 gånger så mycket som i Tyskland. Är detta rimligt? Kanske borde Morgan Johansson och Anders Danielsson ta flyget till Berlin i morgon och se hur Tyskland löser saker och ting praktiskt?
En reservation krävs dock. Jag är inte säker på att alla kostnader är med, vare sig i Tyskland eller i Sverige. I Tyskland är det extrakostnaderna för upp till 1,5 miljoner flyktingar nästa år, för federala Tyskland. Delstater och kommuner har säkert också extrakostnader. Så är det i Sverige också, och här är det kommunerna som belastas.
Med detta sagt, verkar det ändå som om skillnaderna är stora, så en liten check up borde vara på plats. Även när det gäller integration. I Tyskland får flyktingarna jobba efter 3 månader. Och där får många jobb. Allt går snabbare i Tyskland, och betydligt billigare.
Vad gäller effekten av de 10 miljarderna extra nästa år för Tyskland räknar Commerzbank, Tysklands näst största bank, att tillväxten ökar med 0,2 procentenheter. BNP-beräkningen för 2016 går från 1,7% till 1,9%. Banken och flera andra ekonomiska bedömmare i Tyskland ser de extra flyktingkostnaderna som en stimulans till ekonomin, och inte som en belastning. Kansk finns möjlighet till eftertanke i Sverige?
Långsiktigt är det tveklöst positivt med fler svenska medborgare, där åldersprofilen blir yngre också. Men, vilket är ett viktigt konstaterande: Vi måste kunna ta hand om dem på effektivt sätt. Nu tar det ju mer än ett år att bara prova flykting-statusen. Och ett stort antal myndigheter gör sina egna registreringar, det lär vara cirka 15 olika. I stället för att göra allt på en gång.
Titta på Tysklands immigrations-hemsida. På engelska, finns även på tyska, turkiska och serbokroatiska
Så här ser Migrationsverkets hemsida ut. Den ser inte särskilt inbjudande ut, den är för privatpersoner. Enda fördelen är att den är på fler språk än den tyska.
Intressanta uppgifter.
Är svensk byråkrati s omfattande är det allvarligt. Det verkar som om den beryktade integriteten lägger många hinder i vägen – i stället för att underlätta, t. ex. genom samarbete mellan myndigheter.
Man kanske t. o m. kan tänka sig att pensionerade lärare får hoppa in och hjälpa till med t. ex svenskundervisning, utan att facket lägger sig i.
Det lär vara brist på lärare..
Mycket intressanta uppgifter om hur Tyskland hanterar inkommande flyktingar, Sverige har onekligen mycket att lära.
Sverige har kapacitet att ta emot mångdubbelt fler flyktingar om vi kan få en snabbare väg till arbete. Varför behövs kravet på kunskaper i Svenska? De flyktingar som kan engelska borde kunna få ett snabbspår in på den svenska arbetsmarknaden.
En liten solskenshistoria från in vandringen av balter efter krigsslutet. Vid Storebro bruk tog man emot ett antal baltflytingar och satte dem i arbete i den mekaniska verkstaden. Brukets ägare konstaterade att det fungerade inte. Samlade balterna och framförde sitt budskap detta går ju inte – men hur försörjde ni er hemma frågade han. Fick svaret att vi byggde båtar – varefter bruksägaren kontrade med att då sätter vi igång och bygger båtat. Storebro Bruk är idag en ledande tillverkare av båtar i Sverige – mycket går på export.
Med denna historia vill gag visa på alla de möjligheter som finns om mottagningen av flyktingar hanteras så att inkommande kompetens och motivation tas tillvara snabbt och effektivt.
Svenska företag borde kunna stimuleras att medverka se nedanstående förslag
Hur stimulera de svenska företagen att bli mer investeringsvilliga i de snabbväxande utvecklingsländerna.
De stora svenska företagen har vanligtvis en betydande närvaro på de stora marknaderna, med egna dotterbolag ofta både med försäljning och tillverkning. Mindre och medelstora företag har oftast en mer begränsad utlandsverksamhet även om undantag finns. Varje etablering om än ”bara” med export via eget dotterbolag innebär en betydande ekonomisk risk för de mindre och medelstora företagen. Målmedvetna exportsatsningar på en ny marknad innebär en ekonomisk förlust de första åren. För att våga/motivera en etablering på nya marknader krävs att företagen är lönsamma eller lockas av någon betydande affär som direkt ger lönsamhet.
Etablering på marknader som växer snabbt är oftast mer attraktiva än på långsamt växande marknader. Där finns möjlighet att skapa affärer med ”nya” kundgrupper utan att de behöver bryta redan etablerade affärsrelationer. Snabbväxande marknader i Afrika, Asien och Latinamerika är en stor tillväxtpotential för svenska företag. Kunskapen om affärsmöjligheter på kort och lång sikt är dock oftast begränsad hos de svenska förretagen.
Vad kan göras för att stimulera intresset bland små och medelstora för att utnyttja denna tillväxtpotential? Uppenbarligen räcker det inte särskilt långt med den stimulans som exportfrämjande organisationer, Swedfund och SIDA arbetar med. Vad är orsakerna till detta?
Sverige har ett gott, till och med mycket gott anseende i flera av de snabbväxande länderna men företagen utnyttjar inte denna tillgång för etablering av affärsverksamhet, export/import och tillverkning. Är det för stor risk eller är man nöjd med omfattningen av den verksamhet man redan har på nuvarande marknader?
Vad kan göras för att stimulera företagen till att utvärdera affärsmöjligheterna på nya tillväxtmarknader.
Några idéer.
1. Återinför Investeringsfonder där företagen kan avsätta 30 -50 procent av årsvinsten för framtida investeringar i export och /eller tillverkningsinvesteringar i dessa snabbväxande marknader. Investeringsfonderna då de infördes och fanns, gav betydande incitament till investeringar i Sverige.
2. Stimulera företagen att samarbeta med universitet och högskolor för att ge studenter med lokal kännedom av intressanta etableringsländer praktik/anställning. Det kan vara en betydande potential till att rekrytera kvalificerad personal för att driva verksamheten i länder där nyetablering bedöms som lönsam.
3. Öka möjligheterna för studenter från potentiella etableringsländer att studera och praktisera/arbeta i Sverige. Återinför möjligheten för utländska studenter att studera utan att betala terminsavgift vid de svenska universiteten alternativet öka möjligheten kraftigt Sför utländska studenter att få stipendier för studier i Sverige.
4. Eventuellt behövs ytterligare stimulanser för att stimulera till joint ventures mellan lokala företag och svenska företag vilket ytterligare skulle kunna öka tillväxten i både lokala och Svenska företag.
Vilka är fördelarna för med att genomföra dessa åtgärder?
1. Betydligt fler entreprenörer/företag kommer att bidra med idéer till lönsamma utlandsetableringar. Tillväxtländerna erhåller tillskott av kunskap/produkter och tjänster som stimulerar deras ekonomi, ger arbeten och höjer levnadsstandarden. De svenska företagen behöver inte övertyga svenska organisationer och myndigheter om det realistiska i deras satsningar – de kan agera direkt.
2. Företagen får ökad stimulans till att förbättra sina produkter och tjänster genom kraven på lokal anpassning – vilket ofta även ger möjlighet att snabbare introducera nyheter på nuvarande marknader.
3. På sikt kommer en betydande erfarenhet att byggas upp om affärsklimat och affärs möjligheter i svenskt näringsliv på samma sätt som det i dag finns när det gäller de traditionella marknaderna..
4. Genom att stimulera svenska företag till tillverknings etableringar ökar möjligheten för fler individer att skapa sig en god försörjning i sina hemländer. De behöver inte emigrera. Brain drain i utvecklingsländer bromsas.
5. Lokala företag i tillväxtländerna skulle kunna erhålla såväl kunskaper genom samverkan nätverk som ökar deras förmåga att tillverka och sälja.