Mobiler och digitalisering förstör för våra skolbarn – Långbänken har stoppat åtgärderna

Låt oss välkomna att regeringen och oppositionen insett att mobilerna och digitaliseringen förstör i skolan. Mobilerna stör allvarligt både i skolan och hemma, det tycker till och med de som använder dem. Digitala plattor i stället för riktiga böcker minskar läsandet och lärandet. Det säger nu OECD i en ny rapport.

Detta redovisade Studio Ett i går. I ett 11 minuter långt islag gav man en bra redovisning, både av rapporten och politikerna inställning. “Mobiltelefonerna är allt tydligare förklaring till kunskapsraset“. skriver Dagens Nyheter i en stort uppslagen och pedagogisk artikel idag.

Det verkar som om politikerna är yrvakna över resultatet. Visserligen säger den nuvarande utbildningsministern Lotta Edholm att hon både varit medveten, men också dragit i nödbromsen flera gånger.

Men, hör upp här ansvariga politiker: Redan 2015, alltså för hela nio år sedan, genomförde OECD en studie, beställd av den svenska regeringen, som analyserade ämnet. Den 185 sidor långa utredningen gjorde inget starkare intryck på regeringen, och inte heller oppositionen. Ingenting hände. slutsatsen var dfen samma som dagens OECD-rapport. Den som ansvarade för undersökningen, både då och nu, var den samme: OECD:s direktör för skolenheten, Andreas Schleicher.

Allt sedan 2015 har sagde Schleicher upprepat samma budskap. Han har både uttryckt faran av digitaliseringen, men inte minst mobilens negativa inverkan. Och ständigt har han återkommit till att god och fruktsam undervisning kräver ordning och reda.

Visserligen hjälper det inte att var efterklok, men ibland måste man också fråga sig vad som föreslagits och vad som hänt.

På våren 2016 kom Skolkommissionen, som hade Skolinspektionens generaldirektör Anna Ekström som ordförande.med sitt halvtidsresultat. Bloggen skrev då “Skolkommissionen välkommen, men minst 10 år för sent.

Sedan kom Anna Ekström i april 2017 med sin slutrapport, som bloggen kommenterade med “Skolkommissionen glömde det viktigaste”. Läs själv får Du se. Disciplinen i skolan missade man helt! Ett stort ansvar för både de som satt i kommissionen och de som sedan skulle förverkliga en vettig skolpolitik, som bara blev dålig, för att uttrycka det milt. (Anna Ekström blev inte glad över bloggen noterade jag när jag träffade henne)

Men alla skolelever som fått fortsätta gå i den dåliga svenska skolan får lida för detta i hela sitt liv. Med Skolkommissionen som grund beslöt den svenska Riksdagen att Sverige skulle bli bäst i världen på att använda digitaliseringen i skolan, något som -både då och nu – visat sig vara negativ, särskilt i skolans första år.

Den nuvarande regeringen har ett stort ansvar för att man inte grep in. Tog sig an skolan – med ordning och reda – utan valde att ägna ett helt år till att skriva direktiv, 25-sidiga, i stället för att direkt ingripa och rätta till sker och ting. Först efter ett drygt år av regerande tillsatte man en utredning, baserad på direktiven som säger vad utredningen ska komma fram till, och den har fått lång tid på sig. ska vara klar först den 20 december i år. Då har det gått dryga två år av den här regeringens mandatperiod, och sedan dröjer genomförande med remisser, lagråd, regeringens administrativa arbete etc.

Det ska tillstås att redan efter ett år kom en proposition om läromedel och här försöker man få in böcker i stället för läsplattor. Och en hel del annat. Finns här.

Slutsatsen i En DN-ledare “Nu räddar vi skolan” av den 30 december 2017:

“Under 2017 har det kommit allt mer kritik mot den relativistiska, postmoderna kunskapssyn som fick sin kulmen i 1994 års läroplan. Må den inte tystna under 2018.”

Men ingenting hände. Annat än att den dåliga skolan gjordes ännu sämre.

PS. Tisdagsdygnets ryska förluster: 1 300 soldater eliminerade, enligt Ukrainas generalstab, 8 stridsvagnar, 33 pansarskytte-fordon, 37 haubitsar, 56 transportfordon och och hela 20 enheter särskild utrustning. Någon som tror att det inte känns? (Förlusterna i eliminerade soldater är 1- 8, enligt president Zelensky)

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.