När blir blockchain ett ord i allas mun?

Svaret vet vi inte. Kanske blir blockchain synonymt med kontrakt eller transaktioner. För inte så länge sedan visste ingen vad 3D-printer var, men idag vet de flesta som sysslar med industri eller ekonomi vad detta begrepp innebär. Men effekten vet vi lite om än.

Så kan det också bli med blockchain. Det framgår av professor Johan Eklunds förord till en rapport  med just titeln “Blockchain“, med tillägget “decentraliserad”. Utgiven av Entreprenörskapsforum, som höll ett seminarium i veckan i frågan. Det är inte lätt att förstå tekniken, men innebär ett protokoll under alla faser av transaktioner eller händelser (som kontrakt), och som inte i efterhand kan korrigeras eller manipuleras.

För Dig som enkelt vill förstå själva tekniken som möjliggör blockchain, så rekommenderar jag Saras blogg. Det är tekniknörd, Sara Hellman, som gjort denna enkla introduktion, och Du absolut ska se på videon som är på sex minuter.

Många  jämför idag  blockchain med internets framväxt. Blockkedjan, om den kan utvecklas säkert även framöver, kan revolutionera finansiella transaktioner, juridiska dokument och äganderätter. I rapporten, som främst beskriver den tänkbara användningen av tekniken, sägs att blockkedjan är global, digital, okorrumperad och behandlar alla lika.

Det viktiga, förutom att säkert dokumentera en process, ligger i att man kapar behovet av mellanhänder. Tredje part behövs inte om blockkedjan utvecklas i stor skala. Där är vi inte alls ännu, men lika dant var det med internet, som är fascinerande. Det började så smått på 1950-talet, för att följas av Arpanet 1969. Sedan föddes internet år 1974, genom ett protokoll, där Vinton Serf var den ledande forskaren av tre. (Nobel-pris?)

I rapporten hävdar författarna att blockkedje-tekniken kan fundamentalt förändra hur data kan hanteras. Därför måste följande policy-rekommendationer lämnas:

  • Regleringar och skatteregler måste möjliggöra den nya tekniken
  • Alla intressenter som företag, entreprenörer, statliga myndigheter och individer bör stimuleras utveckla blockkedjan så att den kan bli “hamnen” för säkrare transaktioner och avtal.
  • De svenska universiteten, och myndigheter som Vinnova, måste utveckla tekniken utifrån sina förutsättningar.
  • En riktad utbildning är angelägen för att Sverige ska hålla jämna steg med utvecklingen.

Författarna till rapporten:

  • David Bauman  Civilingenjörsexamen i industriell ekonomi och mekatronik vid Kungliga Tekniska Högskolan.
  • Pontus Lindblom Civilingenjörsexamen i teknisk biologi och disputerad forskare vid Linköpings Universitet.
  • Claudia Olsson VD och Grundare Exponential Holding AB, Associate Faculty Singularity University European David Rockefeller Fellow vid Trilateral Commission. Civilekonomexamen Handelshögskolan i Stockholm.

Allra sist: McKinsey har gjort en intervju som visar hur blockchain kan förändra världen.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.