Näringslivets mediainstitut visar framfötterna

Många klagar på att de svenska medierna inte ger en korrekt bild av nyheter och händelser. Tyvärr är det så, vill jag säga, eftersom vi hela tiden ser hur mindre korrekta bilder visas upp i nyhetsflödet och i kommentarerna.

Näringslivets Mediainstitut fångar upp detta och ger en korrigerande bild. Dessa synpunkter borde media ta till sig och korrigera felrapporteringen eller den felaktigt vinklade rapporteringen. Men, tyvärr, så sker oftast inte. Hör nedan vill jag ge några exempel. Det finns många fler.

Låt oss börja med det som sticker ut mest, klimatfrågan. Nyligen fick FN:s institution IPCC en ny ordförande, Jim Skea, från Skottland. Han varnade för alarmismen i klimat debatten. Diskussionen måste bli mer balanserad, påpekade han. Världen går inte under, sa han vidare. Detta hade svenska media svårt att ta till sig, rapporteringen blev mycket lågmäld.

Så gjorde Jim Skea en intervju, som DN genast fångade upp och påstod motsatsen, utan grund. Dagens Nyheter reporter påstod att Jim Skea hade backat från sin tidigare utsago, att kritiken mot klimatpolitiken inte får bli för extrem. Så var det inte, påpekade Mediainstitutet, med klara citat och argument. DN struntade i detta. Skrivet är skrivet, och felaktigheterna får stå kvar.

Vi går vidare med klimatet och de stigande havsnivåerna. Här finns ingen balans i rapporteringen, ser det ut som. Här är Mediainstitutets rapport. Den kanske främste klimatforskaren i Sverige, som byggt upp IPCC:s analysmetod en gång i tiden professor Lennart Bengtsson säger så här:

Jag frågar honom hur han ser på sådana skräckbilder av tänkbara framtida havsnivåhöjningar. Svaret kommer snabbt.

– Fullständigt orimligt, utbrister han. Media skapar en atmosfär av förestående undergång!

Så har vi skolsegregationen. den beror i huvudsak på boendesegregationen. Media har i stället hänvisat till friskolorna och det fria skolvalet. Fel säger Mediainstitutet som redovisar fakta. Men det intresserar vare sig Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.:

Exempelvis saknas i fyra av fem publiceringar om skolsegregation den viktigaste förklaringen som forskningen ger, nämligen boendesegregationen. I stället lyfts friskolor och/eller det fria skolvalet fram som förklaring till skolsegregation. Det är en missvisande beskrivning av forskningsläget. Inte en enda artikel i vare sig Svenska Dagbladet eller Dagens Nyheter tar upp någon annan förklaring till skolsegregationen än friskolor eller det fria skolvalet.

Låt oss fortsätta med skogsindustrin som är en av Sveriges verkliga modernäringar. Den ifrågasätter media, och särskilt är Dagens Nyheter negativ till det skogsbruk som fungerat i vårt land i hundratals år. Så här skriver Mediainstitutet:

Konsekvent problematiserar DN skogsbrukets inverkan på miljön, men bortser från att problematisera den balans som måste uppnås mellan miljöintressen, äganderättsintressen och samhällsekonomi. Aldrig undersöker DN hur äganderätten och samhällsekonomiska värden hotas av inskränkningar av skogsbruket.

Till sist ett ord om dagens mest aktuella ämne, gängkriminaliteten. Där konstaterar Näringslivets Mediainstitut att okunnigheten verkar stor och vinklingen felaktig. Så här skriver man:

Det gjordes ytterst få fördjupande reportage på området där skjutningarna sätts in i en kontext: Vem är det som blivit skjuten? Vem är det som skjutit? Varför sker det? Ofta hänvisade man till konflikter utan att förtydliga vad konflikterna berodde på.

PS. Till sist om Ukraina. Idag bombade Ryssland ett kaffé och affär i Hroza i Charkivregionen, där en begravningshögtid pågick med de 500 invånarna, efter att en soldat begravts. Tre mil från fronten: Hroza i Charkivregionen, inget militärt mål, ren terror. Mer än en tiondel av byn befolkning dödades. Krigsbrott.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.