Min blogg är rak och tar därför oftast upp negativa ting som rör innovations- och tillväxtpolitiken. Även om jag alltid försöker se potentialen och vad som kan göras för att vrida saker och ting rätt. Men nu tänkte jag fokusera enbart på det positiva i sen tid. Även om det kan bli en eller annan “känga”.
Först ut är Mikael Dambergs inbjudan till bankerna att komma och prata utlåning till de mindre företagen. Bra! Men, jag får dock säga som Fylking när litteraturpristagaren korades “Äntligen!”. Det har varit känt sedan minst 10 år tillbaka att de mindre och medelstora företagen kommer i kläm. De stora har kreditlimiter, folk i bankernas styrelser och tillgång till företagsobligationer. “Har bankerna abdikerat? Den frågan ställde professor Pontus Braunerhjelm för snart tre år sedan. ESO gjorde en rapport 2014 om de mindre företagens kreditproblem.
De kreativs näringarna är viktiga. Immateriella tillgångarna måste skyddas. Därför anslår regeringen 80 miljoner för att stärka detta skydd, och ge de kreativa näringarna kraft. Här ska information lämnas, erfarenhetsutbyte lyftas fram, kunskapsutvecklingen stödjas samt rådgivningen ökas. Det man verkligen kan hoppas också är att det nationella skyddet för patent som i flera omgångar utretts av Vinnova blir verklighet, men det är nog tyvärr långt kvar.
Axholmens VD-studie för affärsåret 2017 måste glädja alla, och inte minst regeringen. Sex av 10 bolag räknar med att nyinvestera och nyanställa. Det är alltså en positiv framtidssyn som präglar det svenska näringslivet. En god redovisning av detta finns att läsa i Dagens Industri.
Regeringen har utvecklat en ny bredbands-strategi, med Peter Eriksson i spetsen. År 2025 ska hela Sverige – både i hem och arbetsliv – ha tillgång till bredband. I en ovanligt utförlig pressrelease redovisas den nya strategin. Den understryker också behovet av en digitalisering av hela Sverige, både myndigheter och civilsamhället berörs. Det är bara att hoppas att regeringen också hittar en operativ form för att få bästa möjliga genomslag för dessa ambitioner.
På tal om samordning vill jag ge en uppriktig eloge till Anders Lönnberg, som varit nationell samordnare för life science. Han har visat att man kan göra skillnad som samordnare. Även om Riksrevisionen visat att de drygt 30 samordnarna som finns inte alltid gör så bra ifrån sig. Därför är det välkommet att Anders Lönnberg fått förlängt förordnande. Notera att han är den typen av dynamisk person som ska ha ett sådant här uppdrag.
Men allra mest positiv är den Entreprenörskapsutredning som regeringen fick i oktober månad. Den har nu gått på remiss, och svaren ska vara inne senast den 31 januari. Hela 148 remissinstanser är kallade, men alla kan ge sina synpunkter tillkänna. Realiserar regeringen huvuddragen i denna, professor Pontus Braunerhjelms utredning, så blir framtiden verkligen hoppfull.
Immaterialrätten uppmärksammas och det är mycket positivt.
Det är stora luckor i Sverige. Det gäller ramverket och det gäller kunskapen bl.a. om statistik. Det senare behövs för att utveckla policy.
Vi börjar med ramverket – Här gäller att möjligheten att få rätt i en tvist om patenträttigheter i Sverige är starkt begränsade pga reglerna vid domstolar. Kapitalstarka parter har möjligheter att fördröja mål. Detta missgynnar uppfinnare och start-up-företag. Statistiken talar sitt tydliga språk. Stämningsansökningar från kapitalsvaga parter är synnerligen ovanliga. Sverige utmärker sig här på ett negativt vis.
Många länder har särskilda stöd till kapitalsvaga parter som tvistar, exempelvis Österrike, där staten står för halva kostnaden.
Nu till kunskaperna – det saknas statistik om exempelvis licensintäkter och om intrång i Sverige och internationellt. Möjligheten att etablera policy utan karta är begränsad.
Entreprenörskapsutredningen har föreslagit en utredning kring det immaterialrättsliga skyddets värde för uppfinnare, entreprenörer och start-up-företag. Detta välkomnas.
Det är mycket som behöver göras, det är uppenbart. Men det som redan utretts, som ett nationellt skydd (Vinnova gjort i flera omgångar) borde utan dröjsmål kunna bli verklighet. Varje gång Näringsdepartementet mottagit Vinnovas analys och förslag, så ligger man på det något år, sedan skickar man tillbaka och ger ett nytt uppdrag – till Vinnova. Det är svensk sölighet.
Hej Mikael!
Det är nog bra med Bredband men vägen dit kantas av ett gäng av Telia outsourcade och okoordinerade företag ledda av Skanova som gräver upp gator, kapar underliggande tele- och privata TV-kablar mm. Sedan lämnar de “graven” öppen över lång tid. dvs i månader. Sedan lovar de installation av de svarta burkarna inom sex veckor av ett annat gäng som sedan efter mer en dubbla tiden inte visar sig.
Det är realiteten utanför de stora städerna.
Industri 2.0 har tappat kunskapen och Industri 4.0 står därför på svag is!
Detta låter alldeles förskräckligt, och måste givetvis åtgärdas. Finns det konkreta exempel, så bör de redovisas. Jag tar gärna del och delar vidare….Vi kan inte tappa utveckling på detta sätt.