Länge har Sverige sagts vara världens ledande innovationsnation. Det stämmer inte enligt ny forskning gjord av professor Charles Edqvist på Circle, Lunds Universitet. Det många anar stämmer. Vi stoppar in mycket i forskningssystemet, men får ut extremt lite. Det utvärderingssystem som EU-kommissionen använder är felaktigt, visar helt fel resultat. Eftersom det inte används rätt. Det är ett underkännande som heter duga av Innovation Union Scoreboard.

I den digra forskningsrapporten på 54 sidor har Carles Edqvist, tillsammans med sin kollega Jon Mikel Zabala-Iturriagagoitia, noggrant går igenom EU:s innovationsindex. Använt samma indikatorer, men först separerat input och output-faktorer. Sedan har man kartlagt i vilken utsträckning de använda forskningsinsatserna (input) har givit motsvarande utdelning (output). Stoppar man in mycket i “köttkvarnen” borde det komma ut desto mer, men så är inte fallet.

Vad betyder då detta? Jo, Sverige är nummer ett när det gäller att stoppa in forskning i vårt FoU-system. Men vi är på 10 plats när det gäller de parametrar som visar på resultatet (output). Parar man sedan ihop den starka laddningen av vårt FoU-system med det utfall vi får, så visar det sig att vi hamnar först på 24 plats av EU:s 28 medlemsländer. Så Sveriges nedgång som innovationsnation är betydande, när man gör en vetenskaplig utvärdering. Den visar sig alltså att Sverige, som påstods vara det duktiga landet på innovation, är nästan sämst i EU.

Det är vår innovationsförmåga som är dålig. Det är alltså, i förhållande till vår potential, som vi visar vad vi kan, eller snarare inte kan. Bortser vi från potentialen, och tar allt som stoppas in i FoU-systemet för givet, då ligger vi på 10 plats i EU. Annars i botten, tyvärr. Något att ta till sig i den diskussion om FoU-systemet som startat inför Forskningsproppen (igår på IVA). Det återkommer jag till i ett annat blogginlägg.