Tidigare har jag i bloggen redovisat den analys av det svenska universitets-systemet, som OECD gjort, och som överlämnades till regeringen den 22 mars i år. OBS OECD-studien gäller hela innovations-systemet. Detta leder fram till följande reformförslag, som är ganska drastiska, här de som gäller våra universitet.

• Förändra styrningen och ledarskapet i universiteten (som idag är så dåligt att universiteten undermineras) så att strategier kan utvecklas  och genomföras.
• Se till att all ökning av fakultetsanslagen förstärker forskningens kvalitet på en högre nivå än idag.
• Fortsätt inte med de Strategiska Forskningsområdena, SFO, om inte universiteten reformeras med strategier som rektorerna får mandat att genomföra.
• Allokera mer finansiering till excellens, men se samtidigt till att de har en direkt koppling till samhällsutmaningarna
• Se till (stimulera) universiteten att skapa riktiga karriärvägar, men inför samtidigt möjlighet till avsked, omplacering och andra förändringar baserad både på individuella prerstationer och förverkligandet av strategier.
• Universitetens forskning idag måste fokuseras i betydligt större utsträckning genom mer excellens i befintliga program
• Utvärdera nyttan av universitetens forskning och och stärk den genom extern finansiering och samarbete med institut och industrin.
• Väsentligt större belopp krävs till väsentligt färre mottagare.
• Se över statens finansieringsinstitutioner och reducera dessa samtidigt som de bör få ett nytt uppdrag

Det är således ord och inga visor. Universiteten bör, enligt OECD, få väsentligt större självständighet, med en helt annan professionalism i universitetsledningarna än idag. Med en rektor som kan bestämma över både personal och strategier. Fler toppforskare, mindre inavel och en väsentligt större internationalisering, vill OECD också se.

Nästa avsnitt från OECD:s innovationsgenomgång av Sverige kommer att handla om hur forskning och innovation kan länkas samman.