Populismens och vår framtid – en analys

Återkommer till pålitliga och trovärdiga Martin Wolf i Financial Times. I går bloggade jag om hans artikel “The price of populism“. Läs den gärna om Du kan. Det är en genomgång av tre forskares analys och slutsatser rörande populismen. Här en fortsättning på bloggen, med Wolfs fem frågeställningar:

  1. Hur långt driver de ekonomiska krafterna populismens motreaktion? Här är de lågutbildade en viktig faktor. En annan är stagnationen i real-inkomst för många. Mäns rädsla för sitt jobb spelar också in. Liksom immigrationen, som skrämmer. Och i detta ligger också känslan av hot mot den egna kulturen, när nationalist blir lika med rasist. Medborgarskapet spelar här en avgörande roll.
  2. Den andra frågan är vilka krafter som driver fram den ekonomiska utvecklingen? Är det globala kapitalismen? Frihandeln eller Kinas växande dominans som påverkar? Här spelar känslan av att det allmänna inte kan slå vakt om välfärdsstaten, eller det social skyddsnätet, in. Skattesänkningar och den fria företagsamheten kan påverka känslan av att vara utlämnad.
  3. Vad kan bli konsekvenserna av populismen? Fientlighet gentemot myndigheter, politiker och andra som upplevs som etablissemanget. Men här kommer också reaktioner mot media och domstolsväsendet som försvarare av just etablissemanget. Många populister kan se en despot som alternativ till den liberala dagordningen.
  4. Hur kan de populistiska krafterna kanaliseras till en positiv utveckling i stället för en destruktiv? Svaret är: Reformer som innefattar ett mer jämlikt skattesystem, bättre utbildning och en god infrastruktur samt bättre institutioner.
  5. Till sist: Är det för sent, kan vi uppnå en ny balans som befolkningen blir nöjd med? Det beror på politiken och politikerna, som måste bli klokare. En sådan utveckling upplevde vi efter andra världskriget.
  6. Detta är alltså min fria översättning av Martin Wolfs budskap, som jag tror är rättvisande.

Dessa Martin Wolfs analys och slutsatser innehåller en myckenhet av klokskap. Den kan även anpassas till svenska förhållanden. Vi kanske får gå från den vuxne i rummet till den kloke?

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.