Nu har tillväxtanalys kommit med en intressant studie av åtta internationella universitet, “Styrning och organisation av universitet”. Rapporten visar att självständigthet och autonomi är bra för universiteten. Även om Tillväxtanalys är lite försiktig i sina slutsatser.

En bra sammanfattning är denna: “Den ökade självständigheten använder lärosätena ofta för att arbeta på ett mer strategiskt sätt än tidigare, för att utveckla specialiserade profiler, skapa samarbeten, attrahera donationer och bygga eget kapital.” Är det inte detta vi behöver? De svenska universiteten är alldeles för inåtvända, det konstaterade en SNS-rapport i våras, men den studien försvann ut i tomma intet, verkar det som.

Sjävklart kan vi inte direkt kopiera andra länder och universitet, men vi kan ta intryck. Förebilder är bra. Här hemma har frågan om större självständighet för universiteten behandlats under lång tid. För ett år sedan var ett förslag från Jan Björklund aktuellt, men då fick regeringen kalla fötter, och förslaget drogs tillbaka, olyckligtvis.

Du som vill läsa en kort sammanfattning av rapporten finner den här. Studien visar kortfattat följande:

• Styrsystemen för universiteten behöver ändras, så att attraktionskraften kan öka
• Universiteten bör disponera sina resurser, det ger bättre universitet
• Kontrakt om resultat mellan lärosätet och staten  ger god effekt
• Universitetens ledning måste kunna styra verksamheten, med kollegialt inflytande

Bryssels kanske främsta ekonomiska tankesmedja, Breugel, presenterade redan 2007 en studie som visar nyttan av autonoma universitet. “Why reform Europe´s universities“. Den tog Anders Borg intryck av, kan jag rapportera. Men ändå hände ingenting. Jo, man utredde, föreslog, men drog sedan tillbaka. Och resultatet: NOLL.