Ska nästa forskningsproposition utelämna innovation?

Nu har sex forskningsråd fått regeringens uppdrag att ge underlag till 2016 års forskningspropp. Det blir således ingen “Forsknings- och Innovationsproposition ” som de två tidigare gångerna, 2008 och 2012. Vetenskapsrådet ska tillsammans med fem andra råd, inklusive Vinnova, ge en gemensam analys och förslag. Sedan får varje råd i uppgift ge en egen analys för den egna verksamheten.

Forskningsproppen 2016 ska ha ett 10-årigt perspektiv, men de konkreta förslagen blir 4-åriga som tidigare. Samtidigt med uppdraget till myndigheterna inbjuder forskningsminister Helen Hellmark Knutsson universitet, organisationer, företag och även allmänheten att inkomma med synpunkter. Det sägs i en pressrelease, men hur regeringen sedan kontaktar de berörda redovisas inte. Såväl myndigheter som andra får ett halvår på sig och synpunkterna ska vara Utbildningsdepartementet tillhanda den 25 oktober i år.

Det är min förhoppning att regeringen avser lägga fram en särskild innovations-proposition där bland annat Entreprenörskapsutredningen och andra förslag kan komma att ingå. “Jag vill veta vad de (organisationer, företag och experter) anser att Sverige behöver för att vara en framstående kunskapsnation även i framtiden”. säger forskningsminister Hellmark Knutsson i pressreleasen. I denna uttalar sig också närings- och innovationsminister Mikael Damberg som påpekar att högkvalitativ forskning “bidrar till innovation och tillväxt”.

Om myndigheternas förslag “medför ökade kostnader ska förslag till finansiering presenteras”, sägs det i uppdraget. Underligt. Ska myndigheterna  föreslå ökade skatter eller att pengarna tas från äldrevården eller polisen? Detta är väl en avvägning som regeringen ska göra? Samtidigt sägs att basanslagen ska höjas, men inte med hur mycket.

I myndighetsuppdraget säger man också att “andelen kvinnliga professorer ska öka och forskningsanslagen ska fördelas jämställt”. Nya Tham-professorer på gång där kön byts mot kompetens? Betyder “jämställt” att hälften av forskningsmedlen ska gå till män och den andra halvan till kvinnor?

Myndigheterna ska vidare identifiera områden där Sverige är eller kan bli internationellt ledande. Och bidra till svensk konkurrenskraft. Identifiera de svenska styrkeområdena, vill jag tro, och hur dessa ska kunna förstärkas. Bra.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.