Ska politikerna – läs regeringen – äntligen börja rensa i byråkratin?

För en tid sedan skrev utbildningsministern Mats Persson i Svenska Dagbladet “Så ska vi minska dokumentationssjukan”. Rubriken är egentligen lite missvisande, för artikeln handlar om den explosion av administratörer som högskolan och universiteten nu upplever.  Det är en byråkratisering som verkligen förvånar. Därtill tilltar kraven på att just dokumentera, vilket i vår digitaliserade värld borde vara onödigt. Men, så är det, och forskningen blir lidande.

På 15 år, från 2004 till 2019 har antalet högutbildade administratörer och chefer ökat från 6.000 till 10.000. Samtidigt har antalet lärare och elever varit oförändrat. Detta måste åtgärdas skriver utbildningsministern. Han avser göra en bred översyn av regleringsbrevet till de institutioner som “lyder” under honom, under utbildningsministern.

Mats Persson hänvisar till en studie som Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, gjort. “Allt fler högutbildade administratörer på universiteten – avlastning eller belastning?” Författare är Anders Kärnä, forskare vi Örebro Universitet och SFI

Under samma 15-årsperiod har antalet sekreterare drastiskt minskat, från 2.400 till nu 240. Nu får därför forskare och annan personal i kärnverksamheten syssla med enkla administrativa uppgifter, som att fylla i reseräkningar och kvittera beställningar.

Överalt i den statliga och kommunala byråkratin så ökar antalet kommunikatörer. I högskolan från knappa 400 till nu nästan 1.000.

“Myndigheterna dränks i instruktioner och styrdokument i stället för att arbeta” , det skrev jag om för en månad sedan, baserad på en annan artikel.

För två år sedan kom Riksrevisionen med en kritisk rapport som tog upp över-byråkratiseringen. “Administration i statliga myndigheter”, RiR 2021:03. Så här sammanfattar riksrevisionen sina slutsatser:

“Den övergripande slutsatsen är att de åtgärder som regeringen har vidtagit inte är tillräckliga för att säkerställa en bra balans mellan administration och kärnverksamhet”

Riksrevisionen konstaterar att, trots tidigare påpekanden, så har utvecklingen gått åt fel håll. Nu påpekar också Mats Persson i sin artikel att ansvaret åvilar Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Min slutsats är dock att även den tidigare Alliansregeringen har ett ansvar för den byråkratisering som skett.

Kan här i bloggen lägga till att polisen har en ledningsgrupp, Nationella Operativa Avdelningen, som inte består av några få personer. Jag hade trott att kanske några hundra poliser satt och ledde verksamheten, arbetade på strategier, utvärderade verksamheten och utvecklade styrdokument. Men, inte. På NOA, polisens ledningsgrupp, arbetar 4.000 poliser.

Däremot ska ingripande-poliserna, när de kommer till en brottsplats, ha 90 styrdokument i huvudet. Ut med 90 procent av NOA-personalen till kärnverksamheten, polisarbetet. Oj, vilken resursökning.

Kommunikatörer har vi överallt – i stället för verksamhetsnära handläggare som uttalar sig. I Malmö stad lär det finnas mellan 200 och 300 talespersoner. Polisen har, enligt uppgift, 680.

En del i byråkratiseringen har mannen som sa “Vad fan får jag för pengarna” Leif Östling identifierat. Det är vad han kallas våra “pyttemyndigheter“. Det tar Östling upp i en debattartikel i Dagens Industri. Av våra 344 statliga myndigheter har 141 färre än 50 anställda. Denna verksamhet skulle kunna effektiviseras också, påpekar han

Regeringen borde ge Riksrevisionen i uppdrag att gå igenom alla myndigheter och se hur effektiviseringen utvecklats över tid. 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Ska politikerna – läs regeringen – äntligen börja rensa i byråkratin?

  1. Gläder mig att även regeringen tar steg i riktning mot att reducera den administrativa överbyggnaden på allt som staten ska sköta.De faktiska framstegen behöver bevakas under många år framöver. Motkrafter är förstås stora.Det behöver bytas myndighetschefer för att klara en kulturskillnad.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.