Det känns nästan futtigt att blogga om skolpengen när krig pågår i Ukraina och i Israel-Palestina. Frågan är dock av betydelse för den svenska skolan, varför jag vill lyfta den här.

I Ekots lördagsintervju i mitten på juni (12/6) tog skolminister Lotta Edholm upp finansieringen av skolorna. Det gällde den sk skolpengen, som är knuten till eleven. Hur stor skolpengen är varierar från kommun till kommun. Så här sa Lotta Edholm då:

– Kommunerna har ansvar för hela skolväsendet, att se till att det hela tiden finns skolplatser osv, och ansvar att ta emot elever om friskolor läggs ner. Det kommer ju med en kostnad. Hur stor den kostnaden är, det kommer utredaren nu att titta på. Jag föreställer mig att kommunerna kommer att ha en högre skolpeng per elev än vad friskolorna har.

En utredning ska tillsättas. Nu skriver vi juni. Sedan går det ytterligare tre månader och då säger Lotta Edholm, fortfarande skolminister, detta:

– Det är viktigt att vi differentierar skolpengen så att den utformas utifrån det ansvar man har. Vi kommer att tillsätta en utredning om detta inom kort, säger skolminister Lotta Edholm.

Men fortfarande ingen utredning. Inte heller idag, ytterligare en månad senare. (Långbänken kallar jag detta för, och det finns nog många som instämmer)

Under tiden agerar Friskolornas Riksförbund, som villl ge svart på vitt hur det ser ut. Förra MP-språkröret Mikaela Valtersson får i uppgift att göra en utredning om skolpengen. Hon gör en gedigen utredning, som Lotta Edholm ännu inte har tillsatt, trots löfte redan i juni månad. (Och man tycker att skolministern haft många fler månader på sig eftersom regeringen nu är ett år gammal). Långbänk givetvis, för här ska säkert direktiv arbetas fram som säger vad utredningen ska komma fram till. (Heltokigt – instället för att kort men klar ange problemet och låta utredningen göra sitt jobb). Så här stolligt är det svenska utredningsväsendet.

I förra veckan kom så Mikaela Valterssons rapport. “Är friskolorna överkompenserade?” Vad säger utredningen? Jo:

Den visar att elever i friskolor får ca 17 000 kronor mindre än elever i kommunala skolor, 11 000 kronor mindre när man justerar för skillnader i elevsammansättning och kommunernas bredare uppdrag.

Det är således inte samma skolpeng till friskolorna som till de kommunala skolorna. Skillnaderna är tydligen stora.

Denna utredning ville Mikaela Valtersson publicera, tillsammans med ordföranden i Friskolornas Riksförbund Per-Arne Andersson, som varit skolansvarig i kommunförbundet. De skrev en artikel. Den refuserades på DN Debatt, Aftonbladet Debatt, Expressen Debatt, SvD . Debatt. Till slut landade den på Altinget, som knappast är någon stor och viktig tidning.

Nog tycker man att detta – att när skolpengen är så i fokus, och sägs betyda mycket – då skulle media vara intresserat av att publicera detta resultat. Om inte i debattform, så på nyhetssidorna. Men alltså inte. Som jag många gånger påpekat: Svenska medier sköter inte sin uppgift.

När Skolministern så småningom får ändan ur bänken och tillsätter en utredning, då får säkert direktiven uppmärksamhet. Då blundar man säkert fortfarande för att utredningen redan är gjord, men den har inte givit det resultat motståndarna till friskolorna  önskar.

Ska vi acceptera denna sölighet och denna misskötsel i media? 

PS För ordningens skull ska nämnas att Mikaela Valtersson är vice VD i Friskolornas Riksförbund, så hon är knappast oberoende, men utredningen bör bedömas efter sin kvalitet.