Svensk forskning har minskat med 25 procent!

Det är näringslivet som reducerat sin forskning kraftigt det senaste decenniet. Inte offentlig sektor. Detta har jag bloggat om flera gånger tidigare, men tål att upprepas. Vill referera till en studie som Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv, gjorde i våras. Och den debatt som var kring detta. Nu tycks detta har försjunkit i glömska, vilket inte är bra. Det är inte så att all forskning i företagen ska vara kvar, det kan finnas rum för förändringar och flytt. Men att en fjärdedel försvinner av den svenska forskningen, och att det är enbart på den privata sidan är verkligen en varningsklocka.

Rapporten som Emil Görnerup skrev publicerades i slutet på april i år. “Kunskapsekonomi på sluttande plan?” är titeln. Den är tyvärr lika aktuell idag som då. Huvudresultatet visade att Sveriges FoU som andel av BNP gått ned med nästan 1 procentenhet. Det betyder en minskning av vår forskning med 35 miljarder kronor. Lika mycket som offentliga sektorn under ett år satsar på forskning via universitet och forskningsråd och direkt till företag (försvaret). Och hela FoU-nedgången ligger i den privata sektorn, och tidsspannet för nedgången är dryga decenniet.

I den debatt som följde rapporten på Svenskt Näringsliv försvarade Investors ordförande Jacob Wallenberg utvecklingen med att globala tillväxten sker utomlands. Annie Lööf beklagade nedgången men vill hänvisa till att Sverige ändå hamnar i topp i EU när det gäller innovation. Där finns studier som visar att EU i första hand mäter input och inte output, resultatet. Något för Annie Lööf att studera, och andra intresserade. Forsknings-ministern Helene Hellmark Knutsson lovordade den borgerliga regeringen för dess satsning på forskningen. Nu måste dock krafttag till för att utveckla Sverige som innovations-nation.

Politikerna på seminariet blev till slut ense om att nyinvesteringarna i FoU måste öka, och Sverige bli mer attraktivt som land. vi måste kunna locka hit utländska forskare, investerare och företag. Och Jacob Wallenberg tog ett steg tillbaka om det naturliga i att Sverige förlorar FoU och innovationer till omvärlden genom att kräva ett attraktivare “individklimat” i Sverige. För att leva, forska och utbilda sig i. (Notera det nya ordet)

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.