I den senaste rapporten från den kanadensiska tankesmedjan Fraser hamnar Sverige på plats 46 i ligan över de mest ekonomiskt fria länderna,
Här finns en bra karta över Världen
- Sverige den 46e friaste landet i världen
- Det ska jämföras med plats 19 för sex år sedan, 2015,
- Sverige var på plats 15 för 10 år sedan, år 2010.
- De nordiska länderna ligger alla före Sverige, Danmark ligger på plats 11.
- Sverige ligger nu strax efter Botswana i rankningen.
Det etablerade Fraser-indexet mäter
- Ländernas skattesatser,
- Hur stor del av ekonomin som utgörs av privat sektor,
- Regleringar,
- Handelsfriheten
- Rättssäkerheten,
- Skyddet för äganderätten och
- Rättssystemets oberoende.
Det är hörnstenarna för ett lands ekonomi som mäts. Det som gör att Sverige rasar i ekonomisk frihet rör rättsväsendets oberoende, domstolarnas opartiskhet, polisen och äganderätten.
Finansminister Magdalena Andersson avfärdade nyligen kritiken mot regeringens coronahantering med ”att det inte är privatiseringar, avregleringar och ökade klyftor som är svaret på de problem som samhället står inför”, trots att kommissionen inte alls nämner detta. Hon uttalade också behovet av kollektiva lösningar och mer styrning framöver. I nästa andetag pratade hon om höjda kapitalskatter.
Det är den bristande handlingskraften från politikerna i viktiga frågor som brott och straff som nu drar ned Sverige i rankingen.
SvD har en debattartikel idag i ämnet med fokus på rättsstaten ”Urholkad rättsstat ett slag mot ekonomin”
Det är tråkigt att höra att Finansministern inte förstår hur vare sig vi människor fungerar eller hur en ekonomi ska byggas. Den viktigaste hörnstenen för tillväxt är äganderätten. Äganderätten växte fram under Europas medeltid och var vid den tiden faktorn som utgjorde skillnaden mellan Europa och övriga världsdelar. Äganderätten, inte teknik och vetenskap, födde tillväxten. Tekniken och vetenskapen behärskade kineserna bättre vid den tiden. Men tillväxten uppstod i Europa.
Idag i västerländska samhällen har äganderätten satts ur spel genom allt fler statsingripanden. Minskad äganderätt = minskad tillväxt = kris. (Läs: Ökande Offentlig Sektor).
Ett lysande exempel på hur ingrepp i ägarrollen påverkat ekonomi och ett land ståtar socialdemokraterna i Sverige med. Under hundraårsperioden 1870 – 1970 ökade BNP per arbetad timme mer i Sverige än i något annat land. Den svenska produktiviteten utvecklades till Europas högsta. Sverige blev rikt utan industridepartementet. Under 70- och 90-talet blev det uppenbart att Sverige fick det svårare att producera relativt välstånd. Under perioden 1976 – 82 genomfördes fem devalveringar i Sverige på sammanlagt 40 %. Sverige halkade efter i produktivitet och
konkurrenskraft. Den offentliga sektorns tillväxt prioriterades före de faktorer som skapade välstånd såsom arbete, sparande och konkurrens. Ett kostsamt och politiskt bevis på att det inte går att administrera fram ekonomisk tillväxt. Sverige konkurrerade bort sig via högre skatter. Den välfärd man trodde sig arbeta för bekämpade man i praktiken.
Visserligen kan man ha kris i ekonomin utan statliga ingripanden. Ekonomin är ett dynamiskt fenomen. Men statsingripande förvärrar kriser. Kriser förvärras när äganderätten allt mer sätts ur spel genom (s)tatsingripanden!
Det vore önskvärt om finansministern förstod att statskapitalism och planekonomin måste överges till förmån för någon form av decentraliserad marknadsekonomi för att få ekonomin på fötter för framtiden!