Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor

Namnet på en proposition i riksdagen, som regeringen lagt fram den 6 mars. Det låter väl helt ofarligt,men innehåller förslag som ger Finansinspektionen rätt att ingripa på mikronivå och styra bankers utlåning till enskilda och företag. Det är Bankföreningen som avslöjat detta i en artikel i Dagens Industri för några dagar sedan

Regler är nästan det viktigaste vi har. De avgör om vi är en välfärdsland eller en bananrepublik. Det låter kanske överdrivet, men är inte desto mindre sant. Men reglerna ska vara goda, hanteringen snabb och “rule of law” ska gälla samtidigt som beskattningen ska vara rimlig. Det bekräftades också av nobelpristagaren i ekonomi professor Douglass C. North, som fick priset 1993.

Men dåliga regler, och för stor regelbörda är förödande. Regeringen har i propositionen om Sparbankernas säkerhetskassa smugit in en befogenhet för Finansinspektionen som är orimlig: En rätt att detaljstyra såväl bostadslån som utlåning till företag. Det är en föreskriftsrätt för Finansinspektionen. Vill Du inte läsa proppens alla 102 sidor, så börja på sidan 34 och dryga 10 sidor framåt. Och förfäras.

Hade detta varit i USA skulle Presidentens Regelkontor, OIRA,  granskat och godkänt, eller underkänt förslaget. Med bindande verkan.Hela 45 personer arbetar bara med att granska effekterna av alla regelförändringar i Vitahuset.

Här hemma har vi ett Regelråd, som inte alls håller måttet. Det ligger som ett beslutsorgan inom Tillväxtveket. Ingen vet att det finns. Vet Du? I andra länder finns det – helt naturligt – direkt under presidenten eller statsministern. Så inte i Sverige. Och här är det inte heller en skyldighet att få nya regler prövade, vilket det självklart också är i många andra länder. Detta är ingen kritik mot de som idag jobbar på Regelrådet, de gör säkert ett bra jobb.

Nu har dessutom Regelrådets årsrapport för 2017 kommit. Har Du läst eller hört tals om den? Nähä, men den finns här. Och resultatet? Förfärande.

Först ska sägas att Regelrådet inte är tvingande för vare sig departement, utredningar eller myndigheter, dvs de avgör själva om de vill bli granskade. Och det är bara en granskning av konsekvensutredningarna som sker.

Regeringens remisser uppfyllde inte kravet på konsekvensanalyser i 69 procent. Hela 7 av 10 konsekvensutredningar som regeringens departement gjorde förra året underkändes. Hur känns det? Det får vi aldrig reda på, för någon dialog eller återkoppling finns inte. Åtminstone inte så att den går utanför det enskilda samtalet eller telefonluren.

Statens offentliga utredningar, SOU, var något bättre. De underkändes till 61 procent.

Bäst ut kommer myndigheterna som låg på 80 procent godkända konsekvensanalyser.

Många och dåliga regler översvämmar Sverige. Liksom långsam och skadlig hantering av dessa regler. Det finns anledning att återkomma till detta framöver.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.