Vad behöver Sverige göra? Och vad gör vi? Hur får vi bort Långbänken?

Som alla vet, åtminstone Du som läser Gergilsbloggen, så finns det något i Sverige som heter Långbänken. Allt måste utredas, även om det inte behövs, för så tror man att grundlagen säger (trots att det är helt fel).

Nu har statsminister Ulf Kristersson sagt att Långbänken måste bort (16maj 2023). Samtal som jag haft med Ulf Kristersson och Gunnar Strömmer lovar förändring. De har – och deras medarbetare – underlag som gör att de borde kunna gå vidare. Vi får se.

Detta blir några nedslag i två frågor av stor betydelse för Sverige.

Låt oss börja med EU:s kraftigt försämrade konkurrensförmåga. Vi – dvs EU – har tappat under hela 2000-talet mot USA. Vi var tidigare jämstora ekonomiskt, nu ligger USA minst 30 procent bättre till än Europa. Under perioden 2011 till 2022 ökade USA:s BNP i dollar räknat med dryga 51 procent mer än EU.

Ericssons VD Börje Ekholm har tidigare reagerat mot utvecklingen i EU. Har frågat om Europa ska bli ett museum med bra kultur, god mat gott vin och fin arkitektur, men utan ledande företag. Nu dyker en konkret fråga upp, den om AI. Den kan enligt Ekholm inte utvecklas i EU, för dess regelverk sätter stopp. Vi kan inte göra det i EU. Så här fortsätter han i en intervju i SvD:

”Vi får fasen lägga det i Nordamerika eller Indien eller någon annanstans”.

och fortsätter

– Jag tror också att AI på sikt kommer behöva regleras. Men jag är emot tanken på att vi kan leda med reglering, det begränsar innovation för mycket.

Så har vi cyberattackerna eller hackningarna av svenska myndigheter, banker och företag. Här har många varit drabbade. Vid besök på apotek kunde jag inte betala, för datorn funkade inte. Tur nog, som alla borde ha, hade jag kontanter. Det gick. Men Coop, Kalix kommun och hundratals myndigheter och företag har råkat illa ut. Detta kostar miljarder årligen, även om inga lösensummor betalas ut.

Bakom cyberattackerna ligger oftast ryska hackare, stödda – finansierade av den ryska staten. Stats-terrorism. Rysk cyber-krigföring.

Nu i dagarna har Nordbanken talat om vilka problem banken har av cyberattacker. Den senaste månaden har Nordbanken varit utsatt för 360 överbelastnings-attacker. Detta började den 13 september och fortsätter. Detta kostar Nordbanken 10-tals miljoner euro, enligt finsk press.

Men nu händer det: Regeringen går ut med en pressrelease den 18 september: “Historisk satsning på cybersäkerhet”. I det dryga tre sidor långa pressmeddelandet säger regeringen bland annat:

Cyberhoten mot Sverige och svenska intressen är omfattande och ökar. Regeringen tar nu krafttag för att stärka Sveriges informations- och cybersäkerhetnivå och därmed vår motståndskraft.”……..

“Förmågan att hantera de allvarligaste cyberhoten är en grundläggande statlig uppgift som behöver förstärkas.”

Sist i pressrelease säger forskningsministern Johan Persson:

– Forskning och innovation kommer att spela en avgörande roll för att säkerställa att Sverige inte halkar efter på cybersäkerhetsområdet. 

Regeringen säger inte som det är, man ligger 17 år efter Då – år 2007 – föreslog Riksrevisionen att en cybersäkerhetsmyndighet skulle inrättas. Nu ligger Sverige på 46:e plats när det gäller cybersäkerhet, sämst i hela OECD. Det hade varit rimligt att tala om som det är, Sverige har inte skött sig allt, är sämst i klassen.

Inte nog med att Sverige är ett land som halkar efter alla andra. När regering och riksdag  väl 2019 kommer fram till att en cybersäkerhetsmyndighet ska inrättas och fattar beslut därom, så tar det fem år, utan att man skaffar något annat än en chef. Dessutom, den myndighet som fått pengar och uppdraget 2020-21 lades ned i våras. Myndigheterna kunde inte komma överens.

Tänk att det inte finns en enda journalist i detta land som, när allt arbete med cybersäkerheten misslyckas, kan berätta om vad som verkligen har skett. Det är lika dåligt som själva arbetet med cybersäkerheten.

 

 

Ett svar på ”Vad behöver Sverige göra? Och vad gör vi? Hur får vi bort Långbänken?

  1. du bör ändra typsnitt på den text, som inte är “blåad” eller “svärtad”. Den övriga texten är svårläst, eftersom linjerna är för tunna och flyter in i varandra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.