Varför är Västvärlden och NATO så bugande mot Putin och Ryssland?

Det är mycket värre i Ryssland än vi anar. Detta har hänt eller händer

  • Nästan en halv miljon soldater är eliminerade, dvs antingen döda (de flesta) eller allvarligt skadade. (Uppgifter från Ukraina, men också UK)
  • Ryssland påstår att de har ekonomisk tillväxt. IMF anger en 3,2 procent ökning av BNP. Då ska man vara klar över att 7,2 procent-enheter av BNP går till militären
  • Det betyder att den BNP som befolkningen delar på minskar med cirka 4 procent, för man kan inte äta vare sig vapen eller döda soldater.
  • Nästan halva statsbudgeten går till militären, något som måste påverka alla andra civila utgifter negativt
  • Sjukvårdskostnaderna måste vara betydande.
  • De bombningar som sker av oljeraffinaderier i Ryssland sades ha minskat produktionen – i slutet på mars – med 14 procent. Ryssland är nu ett importland av bensin och diesel och priserna har stigit väsentligt, redan i slutet på mars med 20 procent.
  • De bombningar som sker av andra strategiska ryska anläggningar, som vapenfabriker, påverkar Rysslands möjlighet att parera de militära förlusterna, som är enorma.
  • Reaktionerna bland befolkningen när drönare spränger eller sätter eld på anläggningar måste rimligen vara starka. Hur ser underströmmen ut bland allmänheten.

Det finns inga oberoende journalister i Ryssland idag som kan berätta om vad som händer där eller hur stämningen och reaktionerna är hos allmänheten. Vi vet att närmare 20.000 personer har blivit dömda för att man ifrågasatt kriget mot Ukraina eller på annat sätt “kränkt” Vladimir Putin eller armén.

Nästan alla västerländska journalister har antingen flytt landet eller blivit hemförlovade av sina medier. De vågar inte vara kvar, för rapporter som är kränkande leder till fängelse. De ryska medierna kan inte heller publicera uppgifter som inte Putin skulle gilla. Den tredje gruppen – oberoende ryska medier – har flytt landet (tvingats) och uppskattningsvis 300 journalister arbetar nu i andra europeiska länder för dessa medier. I Ryssland sägs minst 20 journalister sitta i fängelse.

När det storskalig ryska kriget startade sa president Macron att man inte får genera Vladimir Putin. Nu har den franske presidenten sagt att fransk trupp inte kan uteslutas i Ukraina. Samtidigt har Macron uttalat att Putin skulle kunna bjudas in till nästa G20-möte, men det förutsätter att alla är ense. Mötet som hålls i Brasilien i november skulle betyda att Putin anhålls och skickas till Haag, för Brasilien är medlemmar i ICC.

Veligt, minst sagt.

Många politiker säger – någon gång då och då – vad de tycker om Vladimir Putin och Ryssland. Men samtidigt vill man inte (USA främst) att Ukraina ska använda vapen för att bomba ut de ryska militära målen om de ligger i Ryssland? Måste Ryssland först skicka sin trupp in i Ukraina innan man får slå tillbaka? Det vore ju mycket bättre att stoppa ryssen innan han går in i Ukraina, det land man vill skydda och hjälpa. Precis så här tycker idag Representanthusets talman Mike Johnson, som uppmanar Vita Huset att ändra sig. Kors i taket.

Kriget i Ukraina kommer att avgöra världens öde“, det säger NATO:s högste militära chef amiral Rob Bauer. Läs detta om du inte gjort det i Dagens Nyheter för några dagar sedan, den 18 maj. Varför gör inte Väst mer då? Och snabbare.

För ett år sedan lovade EU-kommissionen att förse Ukraina med en miljon 155 mm granater inom ett år, med slutleverans i mars i år. När mars kom så konstaterade kommissionen att man tyvärr inte kunnat leverera mer än 300.000. Detta är ju skandal. Ska inte EU-kommissionen med sina medlemsländer kunna få fram den ammunition som lovats, och som verkligen behövs? Nu har president Zelensky sagt att ingen klagar längre på för lite ammunition, så nu måste väl USA:s leveranser kommit fram. Positivt i alla fall!

En annan positiv artikel  gick att läsa i Dagens Nyheter i måndags. Anna-Lena Lauren skrev  om “Ryskspråkiga Charkiv – nu en symbol för motståndet mot Putins anfallskrig“. Den artikeln är både upplysande på ett sätt som verkligen slår an. Även om miljonstaden Charkiv bara ligger fyra mil från gränsen, så tänker man inte ge upp, och tror inte heller att ryssarna kan ta staden. Det tror inte heller ISW.

Till sist- nästan: Sverige har idag lämnat ett synnerligen positivt besked om stödet till Ukraina. Hela 75 miljarder kronor de kommande tre åren. Här ska Ulf Kristersson och hela regeringen, och troligen (S) också, ha en stor eloge.

Buga inte för Putin längre. Han får inte (för Xi JInping) använda kärnvapen, och skulle nog inte våga det heller. Det blåser vindar från väst.

PS I ryska Krasnodar brann en stor lagerlokal upp i morse, efter angrepp. Ett militärt objekt med största sannolikhet. Att förneka att det brinner gör nog intryck på befolkningen. Se själv.

 

 

 

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.