Varför har Sverige inte lyckats förvalta arvet med framgångsrika företag?

Den frågan ställde professor Pontus Braunerhjelm på DN.Debatt igår. Här nedan en kort redovisning av läget, trenderna och förslagen till åtgärder. Men artikeln ger en fylligare bild än vad jag kan ge i denna blogg, så min rekommendation: Du bör absolut läsa Pontus Braunerhjelms artikel, och har Du gjort det, rekommenderas en omläsning med eftertanke under helgen. “Så kan Sverige vända trenden för högteknologiska sektorn”, var rubriken.

Först bakgrunden och utvecklingen. Siffrorna och utvecklingen gäller den högteknologiska sektorn. Först Ericsson, som sedan 2000 har minskat antalet anställda i Sverige med 70 procent. Tidigare var det produktion som flyttade ut, men nu är det också kompetensdrivna enheter som utlokaliseras. vilket gäller flera svenska företag.

Den högteknologiska sektorn domineras i Sverige av åtta storföretag. Dessa står för 92 procent av näringslivets FoU-investeringar och 72 procent av alla anställda inom sektorn med forskarutbildning.

För att vända på den negativa utvecklingen måste vi förstå drivkrafterna bakom det som sker. För det första har hela industrin “tjänstefierats”. Den globala utvecklingen har påverkat fördelningen av sysselsättningen  mellan Sverige och omvärlden. Kompetensbehovet har förändrts och produktionen likaså. Men det är ingen naturlag att svensk kvalificerad industri ska tappa inom samtliga branscher, påpekar Braunerhjelm. Frågan är varför vi hittills misslyckats hävda oss i den globala konkurrensen?

Receptet för framgång framöver är kortfattat, enligt Braunerhjelm:

  • En väsentligt bättre grundskola
  • Att universitetssektorn fokuserar på kvalitet, med starka incitaments-strukturer
  • Vidareutbildning under hela yrkeskarriären
  • Teknik-baserat nyföretagande i symbios med de stora företagen
  • Entreprenörsskatter som är jämförbara med andra länders

Detta frågor behöver tagas upp i den kommande “Forsknings- och Innovationspropositionen”, säger Braunerhjelm. Den kommer inte förrän om nästa två år, vill jag påpeka. Det är bråttom, så starten av att förbättra Sveriges globala konkurrenskraft måste starta nu. Ett viktigt inslag är den Entreprenörskaps-utredning, som just Braunerhjelm leder. En tanke: Varför inte redan nu ta upp dessa viktiga frågor i Innovationsrådet, och sedan sätta full fart på alla kanter för att verkligen förändra?

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Varför har Sverige inte lyckats förvalta arvet med framgångsrika företag?

  1. Detta är ju jätteviktigt mot bakgrund av att vi inte längre kan konkurrera inom tillverkningsindustrin.
    Man kan också undra hur det skall bli framöver med alla “pluggovilliga” killar. Många hoppar av på gymnasiet. Därmed har missat tåget. Tjejerna är mer studievilliga. Man ser t. ex fler och fler tjejer med invandrarbakgrund som börjar dyka upp i olika akademiska yrken. Bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.