Varför ska Sverige vara sämst i Norden?

Det sammanfattar Sveriges i Silicon Valley och övriga “hotspots” i Världen. Frågan ställdes av Anna Hallberg, v VD för Almi, som stod bakom dagens rapport, “Level Up”, som presenterades av Entreprenörskapsforum på tisdagen.  Maria Adenfelt, en av författarna till rapporten, stod för presentationen. Sedan följde en kommentar från just Anna Hallberg och en erfaren panel. En utförligare redovisning finns snart att ta del av på E-forums hemsida.

Våra nordiska grannar Norge, Danmark och Finland är alla mycket mer samordnade inom sig, och med större resurser för internationaliseringen än vad Sverige har.  Våra nordiska grannar har “One Stop Shop”, Både hemma och utomlands för att stödja sina mindre företag att etablera sig och växa internationellt. Studien bygger både på en “desktop research” och djup-intervjuer med nyckelpersoner från våra fyra länder.

Intressant var också att alla talade sig varma för “pick the winners”, när det gäller internationaliseringen. Vi (Sverige) har tidigare tyckt att alla ska få samma stöd, men idag måste fokus vara på de som har en stark potential. Jag själv återkommer till våra satsningar på idrottsmän inför en Olympiad. Smetar vi ut stödet till alla oavsett förmåga? Svaret är nej, och vi borde ta med oss den lärdomen när svenska dynamiska småföretag ska “go global”. Det gäller också kluster-satsningar i Sverige och våra styrkeområden på FoU-området.

Vad var då kontentan av såväl rapport, som seminarium? Jo, att Sverige inte behöver uppfinna hjulet på nytt. Vi måste först bygga en enhetlig plattform, som de andra nordiska länderna har, sedan kan vi plocka upplägg och program från våra grannländer. Sverige är det nordiska land som har de minsta resurserna – i absoluta tal – när det gäller internationaliseringen. Trots att vi inte är det minsta landet. Läs rapporten, som på sina 50 sidor ger en bra, men lite skrämmande blid av Sveriges handfallenhet. Men viktigast är att rapporten anger vad Sverige bör göra nu. Och vi har en regering som vill gå från ord till handling.

Närvarande var Anna Wallén, s-ledamot i Näringsutskottet, som arbetar med den exportstrategi som som regeringen avser lägga fram i augusti. Där blir det “en dörr in”, och den tidigare fokuseringen på lagom-företag blir i stället en flexibel insats där de med största potentialen kommer i fokus, “pick the winners”. Detta är svårt, sa Anna Wallén, men vi måste gå den vägen. Behoven i företagen är dessutom olika, och vi får inte vara så omoderna som vi hittills varit, utan flexibla, sa hon vidare. Vi kan lära av våra nordiska grannar.

 

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Ett svar på ”Varför ska Sverige vara sämst i Norden?

  1. Är slutsatserna verkligen riktiga i rapporten att Sverige är sämst när det gäller internationalisering/globalisering?

    Att de statliga satsningarna är mindre än vad gäller de Nordiska länderna må vara riktigt – men – förutsättningarna för svenska SME och alla andra svenska företag är med största sannolikhet bättre än vad rapporten visar.

    Svenska företag har tillgång till en betydande erfarenhetsbank genom de företag som redan är etablerade i olika delar av världen – så även på de innovativa tillväxtmarknaderna. Det finns en stor potential i anställningsbara individer med utlandserfarenhet efter flera års arbete i svenska företag utomlands.

    Inom inte minst KTH har medvetet rekrytering skett av forskare och lärare från andra länder ett nätverk som förmedlas vidare till de civilingenjörer och forskare som har behov av dessa kontakter.

    Det finns stora möjligheter till privata initiativ – och det sker även mycket på den privata planhalvan – varför satsa mer pengar på att utöka den offentliga rådgivningen och stöttningen när det finns en fungerande privat tjänstemarknad och stora resurser i de existerande globala nätverken inom svensk företagssektor?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.