Svaret på frågan “Har Life Science en framtid i Sverige?” blev ett klart ja, men…. Potentialen är där, men system saknas och engagemanget från politikerna också. Hans Wigzell, tidigare rektor på KI, inledde med att se på Life Science i Sverige historiskt och framåt. Komplexiteten idag är otrolig. Hans och de övrigas redovisningar finns på arrangörens, Entreprenörskapsforums web-plats. När detta skrivs är den nu utlagd, och finns; Här är länken. Där finns också en utmärkt, lite längre sammanfattning av  seminariet.

“LIfe Science is truly global” sa AstraZenecas styrelseordförande Leif Johansson och utvecklade dessa tankegångar. Det är inte möjligt för enskilda länder att delta i en global värde- och utvecklingskedja med ett snävt patriotiskt perspektiv. Det krävs ett internationellt perspektiv, sa Leif Johansson. Han gladde sig samtidigt åt att det idag blivit mycket lättare att rekrytera toppkrafter till Sverige. Vi är attraktivare nu.

Professor David Brown, Cambridge,  satte in Life Science i en större utvecklingskedja. Han redovisade “The Third Industrial Revolution”. En analys som många tog till sig. Se den på webben, skulle jag vilja säga. Själv återkommer jag senare till Browns tankar, som vi alla kan ha glädje av. Hans kollega från PWC, Sarah Lidé fångade åhörarna i slutpanelen när hon myntade “People want health, not health care”.

Förre generaldirektören för “Invest Sweden”, Per-Erik Sandlund visade tydligt Life Science betydelse för Sverige, Större i exporten än traditionella basindustrier som skog och stål.. Sandlund har gjort en studie för regeringen som presenterades i januari i år. (Arbetspapper nr 5 om Life science på 33 sidor är en av 8 genomlysningar av svensk export, och de förblir hemliga) De kliniska prövningarna har gått med med 45 procent det senaste decenniet. Detta trots flera utredningar och insatser från Nina Rehnqvist och Olle Stendahl m fl. Studien, med analys och skarpa förslag ledde efter ett halvår till ett “Centrum för kliniska prövningar” i Göteborg. Ytterligare en tveksam åtgärd, och inget politiskt ledarskap, vill jag påstå.

Alla medverkande i seminariet uttryckte dock förhoppningen att vi skulle se möjligheten, och inte gräva ned oss i skyttegravar. En god ansats, men, skulle jag vilja tillägga, då måste man kunna kräva att de ansvariga politikerna agerar. Generaldirektör Susanne Ås Sivborg, regeringens utredare, som lägger fram ett underlag för en Life Science strategi den 31 oktober, redovisade vilka områden hon skulle lyfta fram i sitt förslag, men inte förslagen.