Vi måste förstå att kontanter är lagliga betalningsmedel

Har Du stått i kassan på ICA och inte kunnat betala, eller på Coop? Kanske åkt in till apoteket för att finna att de kan visserligen ta betalt, men recepthanteringen funkar inte, då internet ligger nere. Visserligen händer det inte så ofta, men tänk om de ryska hackarna får för sig att helt stoppa den digitala handeln. Då är det inte så kul. Hur lång tid det tar att åtgärda detta vet bara framtiden.

Därför måste vi alla ha kontanter. Och alla affärer måste kunna ta emot kontanter och kunna hantera dem, som de en gång kunde.

Nu har äntligen Riksbanken vaknat. I Betalningsrapporten 2024 som kom idag och i ett särskilt uttalande idag slår Riksbanken fast att alla ska kunna betala med kontanter. Detta har gällt i alla tider, och lagfästes senast i en Riksbankslag från 1988.

Nu hänvisar Riksbanken både till att ingen får drabbas av digitalt utanförskap och krissituationer. Man talar klartext i Betalningsrapporten, men i det publicerade uttalandet är Riksbanken mycket försiktigare.

Kontanter är lagliga betalningsmedel. Så här står det i en lag från1988:1385) om Sveriges riksbank:

1 §   Enligt 9 kap. 14 § regeringsformen har Riksbanken ensamrätt att ge ut sedlar och mynt. Fullmäktige skall bestämma utformningen av de sedlar och mynt som banken ger ut.

Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är lagliga betalningsmedel.”

Vid en prövning i Högsta förvaltningsdomstolens 2015 (Domen finns här) görs bedömningen:

Den aktuella bestämmelsen i riksbankslagen innebär att en borgenär i princip är skyldig att ta emot betalning i kontanter. Denna skyldighet gäller dock inte utan undantag. I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra betalningsmedel än kontanter

Observera att båda parter ska avtala om att kontanter inte behöver användas. Även annan lagstiftning kan ange att kontanter inte ska/behöver användas, men det ska då vara lagstadgat och inte kaféägaren som bara sätter upp en skylt “KONTANTFRITT”. Olagligt.

Sedlar och mynt som ges ut av Riksbanken är således lagliga betalningsmedel och här har Riskbanken ett tillsynsansvar för att detta fungerar. Detta har dock riksbanken helt sonika struntat i. För fem år sedan sa Riksbankens chefsjurist att man kunde avtala bort kontanter, men glömde bort att det gäller båda parter. Både den som serverar kaffet och den som betalar det. Svaret var alltså: Det bryr vi oss inte om. Så kan tydligen en tillsynsmyndighet tydligen agera, och då var kanske inte krigshot och cyberattacker särskilt påtagliga. Och då spelade väl lagstiftningen ingen roll.

Kontantupproret och dess ordförande Björn Eriksson har betytt mycket för att kontantfrågan över huvud taget varit aktuell. Nu tvingar hacker- och cyber-attacker både Riksbanken och regeringen att agera.

Staten och betalningarna, med Anna Kindberg Batra som utredare, kom för ett år sedan. Den tog inte upp behovet av kontanterna vid kris och krig. Eller i vardagen.

Därför fick en ny utredning om kontakter tillsättas och den arbetar sedan den 1 februari. Visst är det härligt med Långbänkar, mer utredningar! Den här nya utredningen ska se hur livsnödvändiga varor ska kunna betalas med kontanter. Den fick ett år på sig, så vi får hoppas att ryska hackare går till angrepp innan den utredningen är klar.

Ett år? Nej, det räcker inte. Sedan ska den gå på remiss, regeringskansliet ska bearbeta den, Lagrådet ska pröva och sedan är det regeringskansliet igen och därefter Riksdagen med utskott, motioner och så småningom beslut. Därefter ska det genomföras. Det tar säkert ett antal år. Långbänken måste finnas här också.

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.