När tar roboten över?

Amerikanen Martin Ford beskrev igår utvecklingen av digitaliseringen, som kan ge oss både himmel och helvete. Vilket vi väljer vi? Världens kanske främste robot-forskare redovisade sin analys i ”The Rise of the Robots!, Business Book of the Year 2015. Då utvald av Financial Times och McKinsey. I går var han i Sverige. Talade på SNS. Står han kvar vid sina slutsatser? Och vilka är dessa?

Boken bloggade jag om när boken höjdes till skyarna, hösten 2015. Ett sätt att snabbt få en insikt i bokens budskap är att läsa the Economists recension, skriven för två år sedan, när boken publicerades. (Men ersätter inte boken)

Det korta svaret på frågan: Tar roboten över? är ja. Och lösningen, enligt Martin Ford, är mer fritid och medborgarlön.

Fords analys och slutsatser är de samma som när boken skrevs, och de siffror som där redovisades fick vi till livs på SNS. Men det finns nya slutsatser som McKinsey redovisat för bara ett par dagar sedan i en promemoria, ”What´s now and next in analytics, AI, and aoutomation” på ett 20-tal sidor. (Den går att ladda ned och läsa. Du måste dock registrera Dig, men det går enkelt och snabbt.) Det torde inte finns någon trovärdigare källa än Mc Kinsey Global Institute, som står för denna rapport.

Här några korta nedslag i Martin Fords redovisning på SNS, som baseras på USA:s utveckling:

För 40 år sedan producerade 194 miljarder arbetade timmar USA:s totala BNP. Antalet timmar som 2013 stod för USA:s BNP var exakt lika stor. Men 40 miljoner fler människor hade fått arbete i USA under den gångna tiden. Och produktionen var hela 42 procent större än 1985. Mellanskillnaden är tekniken.

Vad gör IT till en sådan kraft att den förändrar produktionens och vårt varandes totala förutsättningar? Svaret:

  1. En exponentiell utveckling (Moores lag)
  2. Cognitive Capability (Maskinen börjar tänka själv)
  3. General Purpose Technology (IT kommer in i allt)

Under perioden 1950 – 2010 ökade USA:s BNP med 254 procent. Men lönerna har ökat med bara 113%. Under de första decennierna ökade produktionen och lönen lika mycket, men 1995 kom brytpunkten. Då fortsatte produktionen sin ökning. Men lönerna har under de gångna två decennierna planat ut, inte ökat. Medelklassen har lämnats bakom. (Där har vi anledningen till Trumps framgång)

Vilken är lösningen? Ja, läs gärna Martin Fords bok, det är Du värd. Men det finns ett kort svar här också: Frigör lönen från produktionen. Inför medborgarlön.

 

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

En reaktion på “När tar roboten över?

  1. Vissa kategorier har fått det bättre Franska rugbyspelare har fått fyra gånger högre lön på 15 år – inga robotar där!

    Rugby : les salaires des joueurs ont été multipliés par quatre en 15 ans
    France Bleu et le journal ”L’Equipe” ont passé à la loupe les salaires des rugbymen présents dans les six équipes disputant les phases finales du Top 14 pour une enquête publiée vendredi.

    Dan Carter est le rugbyman le mieux payé dans le Top 14.
    Dan Carter est le rugbyman le mieux payé dans le Top 14. (MIGUEL MEDINA / AFP)
    avatar
    franceinfo
    Radio France
    Mis à jour le 19/05/2017 | 07:37
    publié le 19/05/2017 | 06:19

    14
    PARTAGES
    PartagerTwitterPartagerEnvoyer
    LA NEWSLETTER ACTU
    Nous la préparons pour vous chaque matin
    image
    il y a 2 heures
    ”On me répétait qu’il fallait avaler des couleuvres” : d’anciens ministres issus de la société civile racontent les difficultés qu’ils ont rencontrées

    Alors que les barrages du Top 14 de rugby débutent vendredi 19 mai avec l’affiche Toulon-Castres, France Bleu et le quotidien sportif L’Equipe dévoilent, dans une enquête, l’inflation salariale des salaires des joueurs parmi les six équipes participantes aux phases finales du championnat. Ils ont été multipliés par quatre en 15 ans révèlent les deux médias.

    Selon cette enquête, les joueurs étrangers sont les mieux payés. Le premier d’entre eux est le Néo-Zélandais Dan Carter. L’ouvreur du Racing 92 perçoit 71 000 euros brut par mois. La somme grossit lorsqu’y sont ajoutés les primes et les droits à l’image. Le chiffre s’envole alors pour atteindre à 1,5 million d’euros annuel. En revanche, si dans cinq des six clubs présents en phase finale, les joueurs étrangers arrivent en tête, Clermont fait figure d’exception. Chez les ”Jaunards”, les Français occupent les premières places, comme Aurélien Rougerie le trois-quart centre formé au club.

    Les plus hauts salaires du Top 14 lors de la saison 2016/2017.
    Les plus hauts salaires du Top 14 lors de la saison 2016/2017. (franceinfo avec Infogr.am)

    L’augmentation des salaires dans le Top 14 est due à plusieurs choses, selon cette enquête : la professionnalisation, les droits télé en hausse, l’arrivée à la tête des clubs d’hommes d’affaires mécènes. ”Dans le rugby, on a toujours eu de grandes multinationales qui finançaient les clubs. On peut penser à Michelin à Clermont, aux laboratoires Fabre à Castres. À ces grandes multinationales se sont ajoutés des entrepreneurs qui ont très bien réussi dans leurs affaires et qui investissent une partie de leur argent dans le rugby”, analyse le directeur de la rédaction de L’Equipe, Jérôme Cazadieu.

    Loin derrière le foot

    Pour autant, les sommes annoncées dans le monde du rugby n’ont encore rien à voir avec celles dispensées chez les footballeurs. ”Dans une précédente enquête, on avait estimé le salaire du joueur le mieux payé de Ligue 1, Thiago Silva, à un montant mensuel brut d’un million d’euros. On a une échelle de 1 à 10 sur les plus gros salaires entre le foot et le rugby, précise Jérôme Cazadieu. On voit bien que le foot va connaître dans très peu de temps une explosion de ses droits télé. Le fossé entre les deux sports sera encore beaucoup plus grand. Le rugby va continuer à voir ses salaires monter, mais le foot restera toujours largement devant.”

    La Ligue nationale de rugby a tenté d’instaurer des règles. L’idée était de mettre un ”salary cap” – un plafond à ne pas dépasser en termes de masse salariale -, mais certains clubs ont cherché à contourner la mesure.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.