Nu beror allt på Pontus Braunerhjelm

I går ”smög” regeringen ut med uppgiften om att den tillsatt en ny entreprenörskapsutredning. Vad man inte sa i sitt pressmeddelande var att den förra regeringens utredning, kallad ”Entreprenörskapskommitten” samtidigt lades ned och alla ledamöter och hela sekretariatet entledigades.

Det är nu två månader som Maria Ludvigsson i en kritisk ledare, ”Sanningen sätts på prov av Löfven”, avslöjade att regeringen tänkte ändra direktiv och uppläggning på Entreprenöskapskommittén. Det tog sedan de gångna två månaderna att ändra det hela. Genom att hela kommittén lades ned, samtidigt som en särskild utredare tillsattes. Det råkade nu bli ordföranden i den nedlagda kommittén, professor Pontus Braunerhjelm, som nu med hjälp av nya direktiv och en referensgrupp ska se över innovations- och entreprenörskapsklimatet i Sverige.

Valet av utredare är lika bra nu som då, men nu med möjligheten för KTH-professorn och tidigare VD-n i Entreprenörskapsforum att vara friare i sitt arbete. Han får också lägga skarpa förslag under resans gång. Slutdatum för utredningen är satt till den 15 oktober 2016, dvs två månader senare än vad som gällde för Alliansens kommitté. Dessutom ska Pontus Braunerhjelm ”i halvtid”, dvs kommande höst, avge en delrapport inför regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition.

Den nya direktiven, som inte är offentliggjorda ännu, tar bort uppdraget att se över skattesystemet för innovation och entreprenörskap. Däremot kommer utredningen att få göra internationella jämförelser, som visar hur systemen ser i andra länder, en internationell utblick. Den kommer möjliggöra synpunkter av betydelse också för skattesystemet. De ursprungliga direktiven var bra, och troligen blir det inte så stora ändringar – utom de skarpa skatteförslagen.

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

2 reaktion på “Nu beror allt på Pontus Braunerhjelm

  1. Hej
    Verkar svårt att första skillnaden. Jag har varit med om många liknande kommitteer och utredningar, alla med goda föresatser. Det vanliga att vi är duktiga forskare men dåliga försäljare. Detta tror jag ligger i den svenska folksjälen. Låter kanske lite pessimistiskt men man får tro att denne Pontus B kan skapa några friska vindar. F.ö hade Ny Teknik några bra förslag på medlemmar i kommitten i senaste numret.
    Mvh
    Ove

  2. Hej
    Detta var inte goda nyheter. Innovationssystemets största brister återfinns ju i regelverket för skatter. Något förenklat så har vi ett stort investeringsunderskott från privatpersoner – affärsänglar. Storleken är ca 10 miljarder kronor årligen om vi jämför med de anglosaxiska länderna. Delar av detta underskott kan stimuleras fram med skatteincitament. Här några brister:
    – Investeraravdraget; Behöver utvecklas, förenklas och gälla också när investeraren nyttjar sitt företag
    – Beskattningen av optioner, vilka är viktiga när kvalificerad personal skall rekryteras och när finansiärer och entreprenörer skall finna lämpliga samarbetsformer; Reglerna måste ges nya former
    – När en anställd person börjar utveckla en affärsidé privat, som senare kan bli basen för ett företag, bör utvecklingskostnaderna var avdragsgilla mot tjänsteinkomsten

    Detta är bara ett axplock.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *