Regeringen skryter med de svenska friskolorna, utomlands och i smyg

Här hemma vill Vänsterblocket med regeringen i spetsen stoppa de svenska friskolorna, om den får gehör för Ilmars Reepalus vinststopp. Men utomlands skryter regeringen med de fina friskorna. Detta syns tydligt i en informations-broshyr, ”The Swedish Offer to host the EMA” som riktas till de anställda vid EMA, den Europeiska Medicinmyndighetens anställda. De anställda där ska förstå hur förnämliga de svenska friskorna är och att de kan placera sina barn i goda skolor. En garanti utfärdas! Läs och förvånas över dubbelspelet.

Hur är då de svenska friskolorna jämfört med de kommunala? Vilka skolor är bäst? Svaret får vi en en sammanställning som Friskolornas Riskförbund gjort, ”Sveriges bästa och sämsta grundskolor 2017″ Sammanfattningsvis kan sägas att friskorna i genomsnitt är bättre än de kommunala skolorna. Men det finns också flera framgångsrika kommunala skolor. Borde inte regeringen eller Skolverket söka efter förklaringar till varför vissa skolor är bättre än andra? Vilka är framgångsfaktorerna? Även denna rapport kan Du läsa och fundera på.

I tisdags publicerade Dagens Industri en debattartikel ”Likvärdighetsagendan ger inte en bättre skola” skriven av Barbara och Hans Bergström, skapare av Internationella Engelska skolan. Den är verkligen läsvärd. Några axplock ur artikeln:

  • En skola behöver ett starkt ledarskap
  • Ordning och disciplin är nödvändig för såväl undervisning som lärande
  • Fokus bör vara på ämneskunskap
  • Kaoset i skolan skrämmer bort från läraryrket
  • Bryt med flumskolan

Artikeln från Bergström & Bergström berömmer Skolverkets nye generaldirektör Peter Fredriksson som menar att det som saknas i skolan är ”tydligt fokus på elevernas lärande, uppföljningar och personligt ansvarstagande”. Och citerar Martin Ingvars utsaga om Skolkommissionen ”Om man kör i fel riktning hjälper det inte att öka farten”.

Nu när regeringen, läs Stefan Löfven, tvekar om Reepalu-förslaget, finns det kanske möjlighet till förnuft. Jag ställer den retoriska frågan, som Olof Palme ställde: ”När har en statsminister tid att tänka?” Ta tid, tänk efter!

 

 

Det här inlägget postades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet ”Innovation för tillväxt” som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt ”Innovationskraft Sverige” är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *