Idag uppvisar Dagens Nyheter sin allra sämsta sida. DN argumenterar med Annie Lööf i stor intervju. Centerledaren intervjuas om klimatet och särskilt skogsbruket. “Politiker ska inte påverka skogsbruket”. Men i stället för att låta andra skriva debattartiklar eller låta tidningen tala på ledarplats gör de två journalisterna detta mitt upp i intervjun, med långa egna inlägg: Så här är det inte Annie Lööf, vi vet bättre, skriver journalisterna Alexander Urisman Otto och Jörn Spolander.
I intervjun säger Annie Lööf flera gånger “nyckeln i den svenska klimatpolitiken är skogen” och särskilt att skogsbruket sker med “frihet under ansvar”.Men mot detta argumenterar journalisterna inte genom att ställa frågor, utan ge sin egen uppfattning tillkänna. Ett exempel:
Men den uppgiften stämmer inte. Ulf Bjelke, miljöanalysspecialist och kontaktperson för frågor om rödlistade arter på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet:
– Skogsarter har dött ut från landet sedan 1950, till exempel Värmlandslav. Av de mer än 1 000 rödlistade skogslevande arterna som finns kvar i landet är fler än 70 procent minskande och föremål för pågående lokala utdöenden, säger han.
– Utdöenden är en gradvis process som börjar på lokal nivå och fortsätter i bygden, länet, regionen och till sist nationellt. Att en art sedan finns kvar på enstaka platser är knappast en framgång
Inte är detta en intervju, utan egna åsikter och andras framförda som om de vore Annie Lööfs svar, De ställs inte som frågor, utan som ett påstående. Hemsk journalistik.
Sedan tjatar jornalisterna Alexander Urisman Otto och Jörn Spolander på Annie Lööf för de är inte belåtna med svaren. Själva skriver de att “Först på tionde frågan svarar hon”, trots att Annie Lööf hela tiden sagt att skogsbruket ska ske med “frihet under ansvar” och även hänvisat till att detta alltid fungerat. “Jag tror det kommer vara ungefär som idag”.
För att sedan fortsätta argumentationen så intervjuas en extrem klimatforskare, Naghmeh Nasiritousi, som anser att lösningen på klimatkrisen är att vi sänker vår levnadsstandard. Ingen av de många skogsforskare som kan skogsbruket och delar Annie Lööfs uppfattning får komma till tals. Dålig journalistik. Här finns annars ett par sådana om journalisterna vill vara objektiva vid något tillfälle, och inte bara argumentera själva med hjälp av den “forskning” som passar dem själva.
En viktig fråga i intervjun hade varit om Annie Lööf var belåten med den lösning beträffande skogsbruket som hon handlade fram med regeringen. Enligt kvalificerade bedömare hade MP sagt käpp i hjulet, så “frihet under ansvar” gäller inte riktigt. Den frågan ställdes inte.
Fotnot efter senaste partisympati-mätningen, där Centern och Liberalerna hämnar på 5 procent var, så säger Annie Lööf enligt OMNI följande:
Partiledaren slår även tillbaka mot Ulf Kristerssons (M) uttalande om att C bör betraktas som ett stödparti åt S. Lööf säger sig se ”stora möjligheter” för samarbeten med M i framtiden.
DN:s miljö- och klimatredaktion är tvättäkta aktivister. De vill varken granska eller informera utan övertyga och omvända. För sådant har DN ledar- och debattsidor, men det görs på nyhetsplats. En liknande roll spelar TT, som sprider alarmistiska texter som nyhetsmaterial.
Alla utgår från FN:s klimatpanel IPCC som sanningskälla med tesen att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Den stämmer inte. Den marknära atmosfären har sedan Lilla Istidens slut för ca 150 år sedan globalt värmts en dryg grad, på våra breddgrader flera grader.
Det ses som bevis på hotande global värmekatastrof men är i stället glädjande. Det var nämligen kallare då. Ofta besvärande kallt. Värst var kanske 1697/98. Då svalt 100.000 människor i Sverige och 80.000 i Finland ihjäl efter flera års missväxt och nöd. Ännu 1867/68 dog 10.000 i Norrlands inland av missväxt och svält sedan för sena och för små hjälpsändningar fastnat i is och snö. Gripande skildrat av Magnus Västermo i boken “Svälten”.
Alarmismen är märkligt historielös. Tidigare eror med rikare växt- och djurliv än nu var både 5-10 grader varmare och hade flera gånger högre CO2-halt. Värmda hav gasade ut koldioxid. Långa och djupa istiders kalla hav band däremot det mesta av atmosfärens koldioxid. Den har på runt fyra miljarder år minskat från 80-90 procent ned till nutidens 0.03-0,04 procent – med varmare avbrott.