Under senare tid har frågan om framtidens jobb diskuterats flitigt. Mer om detta nedan

Men det nya idag är att en ny studie kommit, som ger ett annat perspektiv på jobbutvecklingen i framtiden. Det är stiftelsen och institutet  NESTA  i Storbritannien som kommer med rapporten. Gjord tillsammans med Person, en av världens stora utbildningskoncerner med 35.000 anställda och Oxford Martin School, framträdande på forskning om den globala framtiden, och som är en del av Oxford Universitet.

Rapporten heter:

The future of skills: Employment in 2030

De viktigaste resultaten

• En tiondel av arbetskraften idag finns i yrken som sannolikt kommer att växa som andel av arbetskraften och var femte finns idag i yrken som sannolikt kommer att minska.
•  Sysselsättning inom utbildning, hälso- och sjukvård och även i den offentliga sektorn kommer sannolikt att växa, men vissa arbetstillfällen för lågutbildade inom områden som byggande och jordbruk kommer troligen inte att drabbas så kraftigt som tidigare antagits.
• Rapporten belyser de färdigheter som sannolikt kommer att vara större efterfrågan på i framtiden, som samarbete, högre kognitiva färdigheter och systemkunskaper.
• Man identifierar också hur den enskildes färdigheterna  kan utvecklas för att förbättra oddsen så att man ska kunna ta andra jobb med högre efterfrågan i framtiden.
• Den framtida arbetskraften behöver bred kunskap utöver de mer specialiserade färdigheter som krävs för specifika yrken.

Det positiva slutsatsen formulerar Rapporten så här, oredigerat och direkt från originalet:

Our analysis provides grounds for optimism in this respect: far from being doomed by technology and other trends, we find that many occupations have bright or open-ended employment prospects. More importantly, we illustrate for different US and UK occupations, how the skills mix of the workforce can be upgraded to target such new opportunities.

Du som vill läsa hela rapporten finner den här.

En studie, som varit något av murbräckan debatten, har talat om att 47 procent av jobben är i farozonen. Det är ekonomerna Carl Benedikt Frey och Michael A. Osborne som startat denna debatt, och deras ursprungliga vetenskapliga uppsats är från 2013. Debatten kom dock inte igång på allvar förrän två år senare.

Denna utveckling har i Sverige beskrivits av Stefan Fölster i Robotrevolutionen. Detta viktiga fråga har också SFF tagit fasta på, och låtit Fölster skriva en kortare redovisning på dryga 20 sidor, som finns att ladda ned här.

Med den nya NESTA-studien kommer debatten sannolikt att nyanseras, och det är viktigt att gå på djupet, så att vi inte blir överraskade över utvecklingen och kan parera. Detta är något som den 2013 avsomnade Framtidskommissionen under Fredrik Reinfeldts ledning borde tagit fasta på.