Tänk så fort det svänger. På 1990-talet ansågs Tyskland vara Europas sjuke man. Sedan svängde det. Och den starka positionen finns kvar, om än Angela Merkel får det tuffare framöver.

Det var få som trodde på Frankrike inför, och även efter valet, i våras. Och när Macron blev president var det många som spelade ned hans möjligheter. Men se, trots demonstrationer går Frankrike vidare med en reformering av arbetsrätten. De nästan 4000 sidorna ska bli 300. Vi får se, men med nästan 200 möten som den franska regeringen haft med fackföreningarna har man fått de två största med sig. Inte dåligt.

The Economist har i sitt senaste nummer en specialrapport om Macrons Frankrike. Den är mycket läsvärd, och och följande omdöme är värt att lägga på minnet:

Mr Macron’s unexpected victory, and his first months in office, reveal qualities that should help him navigate tougher times. He has the ability to think ahead and to seize opportunities; determination bordering on ruthlessness; and a gift for embodying a hopeful optimism that has long eluded France. But in the end he will be judged mainly by one thing: whether he can put the economy back on track.

Och Sveriges statsminster fick möjlighet till ett möte i somras och framförde då en gemensam satsning på klimatet. Något som föll i god jord hos Macron. Som sedan föreslog Löfven en utökning till Life Science, som skulle stödja Sverige som nytt EMA-land, den Europeiska  Läkemedelsmyndigheten. Tack säger Sverige. Och det är klokt av oss och Löfven att utveckla de goda kontakterna med just Frankrike.

Macrons nya Europa innehåller en del dåliga inslag, tycker jag, som Valpskatt, som Stig Malm introducerad 1987 (finansskatt eller Tobin-skatt heter det väl nu). Men det viktiga är att få ihop EU till något samlat och kraftfullt. Macron vill att EU ska bli ledande på teknologiutveckling, och stödjer European Innovation Council, med större satsningar än nog någon vågat hoppas på.