I går skrev Närings- och innovationsminister på DN Debatt. Ämnet är inte oviktigt: Industrins framtid i Sverige. Och där håller jag med Damberg, han har rätt i det han skriver. Han kritiserar med rätta Fredrik Reinfeldt som i Davos för några år sedan gav omdömet om svensk industri “Basically gone”. Hur både felaktigt och tokigt var det inte när en svensk statsminister påstår detta. Sverige har flest storföretag per capita i världen, och även om innehållet är mer av tjänster idag, skulle ingen annan ha påstått detta.
De utmaningar som svensk industri står inför, enligt Damberg, delar jag. Men det finns reflektioner, samtidigt, som är konstruktiva, även om de är kritiska:
- Digitaliseringen. Många svenska storföretag hänger inte med, säger Damberg. Det kanske är rätt, men varför låter han då Digitaliserings-kommissionen och Vinnova få uppgifter som i huvudsak innebär fler utredningar? Action! Dessutom bör ledaren, regeringen, vara ett föredöme. Är det någon som sett regeringens hemsida? Den är sämre än något annat.
- Hållbarhet. Den svenska industrin är inte tillräckligt resurseffektiv, säger Damberg vidare. Även här kanske det stämmer, tycker jag att man som politiker ska vara väldigt försiktig med sådana omdömen (Underlaget, tack!). Men även här gäller det att vara föredöme. De svenska flyktingarna kostar 5 gånger så mycket som de tyska,
- Kompetens. Svensk industri får allt svårare rekrytera den kompetens som behövs, säger Damberg. Varför då inte utveckla den genom självständiga universitet utan inavel men med internationell lyskraft? Förslag finns, men politikerna gör inget. Förändra också expert-skatten som är ett svenskt 15-årigt misslyckande. Och se till att hantera arbetskraftsrekryteringen från omvärlden på de 2-3 veckor de tidigare tagit, men nu flera månader, något som regeringen är ansvarig för.
- Innovationskraft. Den privata näringslivet, och det gäller främst storföretagen, har radikalt minskat minskat sin forskning och innovation. Med kanske 0,8 procent av BNP sedan 2001. Här kan staten göra en insats för samarbetet mellan näringsliv, institut och universitet. Något som var föremål för ett stort möte i Lund den 3-4 december med EU-kommissionen och alla 28 EU:s medlemsländer. Men den övningen avstod Damberg ifrån och åkte till Iran i stället, trots att han var värd i Lund.
I Mikael Dambergs artikel hänvisar han till att produktionsaktiviteterna i svensk industri gått ned. Han hänvisar till Näringsdepartementets analyssekretariat som kommit fram till en nedgång av antalet anställda i produktionsfasen och vad man kallar “efter-produktionsfasen”. Detta är dock inte en egen studie, berättar analyschefen på departementet för mig.
Näringsdepartementet har byggt sina siffror på Tillväxtanalys tidigare rapport och uppdaterat denna med SCB-statistik fram t o m 2013. Men det är ingen handling, utan bara arbetsmaterial på departementet. Och vi får se under dagen om man offentliggör det som Damberg hänvisar till.
Det ska bli mycket intressant att se regeringens “Nyindustrialiserings-strategi”, som ska presenteras under veckan. Den ska utgå från den fjärde industriella revolutionen. Denna revolution blir Världsekonomiskt forum i Davos, som börjar på onsdag. Den övningen kommer jag följa och redovisa i bloggen. Ett populärvetenskapligt perspektiv ger Davos-grundare Klaus Schwab idag i Sydsvenska Dagbladet.
I Mikael Dambergs artikel saknas det viktigaste för industrins framtid, Ramverket. Spelreglerna för svenskt näringsliv. Men det kommer säkert i Industristrategin. Som en inte oviktig del där är frågan om personaloptioner, om vi ska utveckla våra nya företag och få dem att växa. Vettiga personaloptioner har Damberg lovat, och vi får hoppas han går segrande ur striden med Finansdepartementet.