Nu har Ryssland försökt i 554 dagar att intaga Ukraina – tvingas tillbaka

De hårda striderna fortsätter, inte minst i söder. Där har Ukraina intagit byn Robotyne och andra byar följer, men det är inget lätt arbete. Ukraina är tystlåtna, kommer med information när de är säkra och inte heller ger fienden information om vad man lyckats med.

Trots att Ukraina numerärt är den mindre krigsmakten, så vinner de terräng.

Nästa stad är Tokmak med sina dryga 30.000 invånare, men det 20 km ytterligare söderöver. Det kommer ta dagar, men på vägen befrias mindre byar. Frågan är om ryssarna försöker göra starkt motstånd där. Nu har Ryssland evakuerat stadens ledning, vilket betyder att de ansvariga ryska befälhavarna tror sig se ukrainska framgångar.

Ukraina har mjukat upp ryssarna genom att konstant slå ut ledningscentraler, ammunitionsdepåer och truppsammandragningar. Detta har skett med framgång och är ett skäl till att Ukraina kan vinna markstriderna. Sedan är de ukrainska styrkorna också betydligt bättre i strid, med flexibilitet och god stridsmoral.

Låt oss ta en titt på några av de förluster som ryssarna drabbats av idag:  Antalet dödade ryssar är 610 ryssar. Sedan har man förlorat 13 stridsvagnar och 8 pansar-skyttefordon, 23 transportfordon och fem enheter sk särskild utrustning. Extrema 31 artilleripjäser eller tunga granatkastare förstördes och en salvpjäs. Detta sker varje dygn, så alla förstår hur åderlåtna ryssarna blir, eller blivit. Har pågått hela sommaren.

Ryssarna svarar med det man är bäst på: Missiler och drönare. Detta gjorde man natten till idag: Ryssland sände in16 drönare och 28 missiler. Av dessa sköt Ukraina ned 15 drönare och alla missiler. Resterna och splittret fån de nedskjutna farkosterna åstadkom en viss, men begränsad skada.

Dagen innan var det likadant. En robot kom igenom av 44. Men då dödades två personer och några skadades. Vidare sex villor. Det är nästan enbart civila föremål som berörs av de ryska bombningarna. För Ukraina är det tvärtom, med fokuserar helt på militära mål. Ett skäl är troligen att ryssarna får för dåliga underrättelser.

Ukraina bombade militära mål i minst sex ryska oblaster i går natt, inklusive militärbasen i Pskov nära estniska gränsen. Förlustsiffrorna från Pskov varierar. Enligt den ryska nyhetsbyrån TASS ska minst fyra tunga Il-76 transportplan skadats skriver nederländska The Moscow Times. Samtidigt finns det uppgifter att minst sex flygplan förstördes, inklusive en Tu-22M strategiskt bombflygplan. Detta är 70 mil från den ukrainska gränsen. Ryssland har det inte lätt nu.

Ett skäl till att ukrainska drönare kommer igenom det ryska försvaret lär vara att man använder vaxade wellpapp-drönare. De upptäcks inte av radarn.

Efter att jag läst Gudrun Schymans hemska artikel i DN idag, som inbjöd Putin att stärka sin armé med ett vapenstillestånd, läste jag Jonas sjöström i Dagens Arena om Ukraina

“Hur kan man vara för en pacifism som i praktiken gynnar våldsverkaren och inte den som utsätts för våldet? Är det inte vänsterns uppgift att alltid stå på de förtrycktas sida? Hur kan man vara så upptagen av amerikansk imperialism att man inte förmår se den ryska imperialismen bara för att den inte passar ens världsbild? Hur trovärdig blir en sådan vänster?”

En tredjedel av ukrainarna hade ryskan tidigare som modersmål Det flyr man nu ifrån, går över till ukrainska. Varför? Ryskan betecknas som ett mördarspråk. Det skulle inte förvåna mig om ryskan helt försvinner från Ukraina. Det var inte vad Vladimir Putin önskade sig.

Ett viktigt skäl till att den ukrainska befolkningen nu avskyr ryssarna är deras beteende. De ukrainare i Donbas och på Krim, som tidigare hade en positiv uppfattning om ryssar, har nu tyvärr fått uppleva att en stor del av dessa är rena skitstövlar. Den Nationella Polisen i Ukraina har fått in 93.000 samtal från ockuperade områden angående sexuella övergrepp.

Till sist om den miljö det politiska och militära ledarskapet lever under, enlig SvD:s redaktör Jenny Nordberg (27/8):

“Nervgift, polonium, ett skott i nacken — budskapet är ändå kristallklart. Ryssland är en maffiastat, med intriger och personliga blodshämnd i den absoluta toppen. Det är själva konstruktionen – ingen går säker, ingen vet allt, alla kan offras. När som helst. Illojalitet straffar sig, men också minsta misstanke. Det ska löna sig att ange andra innan någon anger dig.”

Undrar om alla trivs?

Detta inlägg publicerades i Innovation av Håkan Gergils. Bokmärk permalänken.

Om Håkan Gergils

Håkan Gergils är född i Uddevalla och har varit verksam i Aktiespararrörelsen, bland annat som ordförande i Aktiespararnas Riksförbund 1976-1981. Intresset för innovationspolitik resulterade i ett analysarbete för industriforskningsinstitutet Acreo i slutet av 1990-talet. Sedan fortsatte forskningen om innovationssystem inom ramen för ett stort projekt på Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS, och ett antal böcker författades, en till och med på kinesiska (översättning). Under senare år har Gergils varit verksam vid Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, inom innovationsprojektet "Innovation för tillväxt" som Senior Advisor. I IVA:s nya projekt "Innovationskraft Sverige" är han med i styrgruppen, som leds av Rune Andersson. Idag är Gergils även Senior Advisor till Entreprenörskapsforum och arbetar även med uppdrag för andra företag och organisationer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.