Inom fem år lär vart sjätte företag byta ägare. Skälet är att hela 40 procent av företagarna är 55 år eller äldre. Men det är svårt för dessa företagare ätt genomföra ett ägarskifte. Varför? Jo, därför att det naturliga är att låta den yngre familjegenerationen ta över, men då drabbas försäljningen av högre skatt än vid en extern försäljning.
Det framgår av en rapport som Företagarna just publicerat. “Ägar- och generationsskifte i svenska företag – överlåtelse eller avslut?” heter rapporten som kan laddas ned här. Organisationen Företagarna har kartlagt företagarnas ålder i 278.000 svenska aktiebolag. Och läget, med många äldre företagare, kräver åtgärder. För annars kommer skatterna göra livet surt både för ägarfamiljer och kommuner ute i landet, där alternativa köpare lyser med sin frånvaro ofta.
Detta borde politikerna ägna kraft åt, att göra ägarskiften enkla att genomföra. I stället för att lägga ned kraft på att stoppa de svenska välfärdsföretagen. Och denna diskussion om vinstförbud för välfärdsföretag smutsar ned företagsklimatet. Regeringen borde i samråd med oppositionen tillsätta en utredning om hur ägarskiften i företag ska kunna underlättas. Samtidigt bör man utreda hur det aktiva ägandet ska bli skattemässigt gynnat, istället för som nu missgynnat, av skattereglerna.
Detta är förslag som Företagarna för fram, i punktform:
-
Åtgärder som stimulerar fler att bli företagare, inklusive anställda och andra som planerar att ta över ett existerande företag.
-
Ändra skattereglerna så att de inte försvårar ägarskiften till närstående. Beskattningen bör inte vara högre vid överlåtelse till närstående än till utomstående.
-
Gör det förmånligare för svenska privatpersoner att investera i eget eller andras företagande. Undersök möjligheterna till att utvidga investerar-avdraget.
-
Underlätta alternativa finansieringslösningar för att underlätta överlåtelse av befintliga företag. Detta innefattar crowdfunding.
Här har politikerna något viktigt och positivt att sätta tänderna i. Det ska bli ett nöje att följa upp vad som händer. Direktiv, utredning, remiss, regeringen, lagråd, regeringen igen, riksdagen, genomförande. Då har 5 år gått. Det är så det svenska systemet fungerar. (dysfunktionellt)